FORUM 
» Senaste inläggen
» Översikt

» Föreningsfrågor (84)
» Kustobsar (79)
» Svalan (76)
» Lokaler (178)
» Utrustning (63)
» Atlasinventeringen (38)
» Fågelskydd (55)
» Torslandaviken (25)
» Rapportering/RRK (49)
» Fältbestämning (188)
» Observationer (291)
» Foto (47)
» Kustfoto (51)
» Upplevelser i fält (78)
» Köp & Sälj (256)
» Samåkning (32)
» Övrigt (630)

     LOGGA IN 
För att göra inlägg i forumet måste du logga in. Eftersom forumet drivs i samarbete med Kustobsar, är det Kustobsars användaruppgifter som gäller.
ANVÄNDARNAMN

LÖSENORD

» Ny användare
     Lokaler 


Direkt till
senaste svaret


Visa fler trådar
under Lokaler


Till
översikten
Förvirrad flodsångare?

Leif Andersson     



Eller förvirrade rapportörer kanske. Fågeln sitter ju i en buske nära Skogomevägen och öster om Skogomebäcken vilket borde placera den vid Skogomedammen, Bohusdelen. Bäcken ifråga utgör så vitt jag förstår nordgränsen för Hökällaområdet.

Gårdagsnattens kornknarr satt på ängen 400 m norr om Skogomevägen och borde därför få Kvillen, Säve, ev Lerbäck, som uppehållsplats.



2013-05-28 07:56:36


Bo Brinkhoff     



Den 27 maj rapporterades flodsångare och kornknarr på Hisingen. Den oinvigde kan få intrycket att det rörde sig om ett flertal fåglar av båda arterna. Inte lätt för Rrk.

De två flodsångarna befann sig båda öster om Kvillebäcken, alltså i Bohuslän. Den ena sjöng alldeles norr om Skogomevägen och kan väl lämpligen rapporteras från Skogomedammen, Boh. Den andra sjöng längre både norrut och österut och bör rapporteras från Lerbäck, Boh.

Kornknarren spelade väster om Kvillebäcken, dvs i Västergötland. Närmaste lokal blir Kvillen, Skändla, Vg.


2013-05-28 09:31:00


Jan Hellström     



Sumpskogsdungen öster om Kvillen och alldeles norr om Skogomevägen där den närmsta flodsångaren sjunger kallas för Lerbäckssumpen i boken "Fåglar vid Kvillen och Hökälla" (skriven av John Thulin och Mats Raneström)

2013-05-29 01:04:07


Uno Unger     



Ingår det som Jan kallar för Lerbäckssumpen i Hökällaområdet? Var går i så fall nordgränsen för Hökällaområdet? För mig har Skogomevägen varit en "naturlig" (i alla fall lätt definierbar) nordgräns för Hökälla och (Skogomedammen), men jag har förstått att mycket av det som ses och hörs norrut från Skogomevägen rapporteras på Hökälla. Vad tycker ni som läser detta skall obsar N om Skogomevägen rapporteras på Skogomedammen/Hökälla?

När man ändå diskuterar gränser för Hökällaområdet i norr skulle det vara värdefullt att få synpunkter på gränsdragningen även öster, söder och väster av nämnda område.

2013-05-30 15:55:33


Björn Dellming     



Jag tycker att Hökällaområdet är extremt tydligt definierat med järnvägen i öster, Skogomevägen i norr, Tuvevägen i väster och gångvägen i söder. Både norr och söder om området finns det andra lokaler som tar vid om man hittar fåglar utanför själva Hökällaområdet.

Jag har t.ex samlat alla rapporter om kornknarr som lagts in från upp till 6 olika lokaler inom Hökällaområdet och kringliggande lokaler till den lokal som faktiskt ligger närmast angiven den plats där knarren sitter och spelar. Rent administrativt tycker jag alltså man skall försöka välja en så exakt lokal som möjligt som preciserar var fågeln sitter, inte var man själv står och lyssnar eller tittar. Vid sträckräckning från Hönö eller Brudarebacken blir det såklart annorlunda, men i fallet med kornknarr och flodsångare som hörs från Skogomevägen så tycker jag att "Kvillen, Skändla" respektive "Lerbäck" är bättre rapportlokaler än Hökälla.

2013-05-30 16:27:11


Per Björkman     



Fast lägger man in den på Skogomevägen hamnar den i Västergötland fast den befinner sig i Bohuslän som Bosse B beskriver ovan.

2013-05-31 21:50:05


Leif Andersson     



Jag håller med PB. Att lägga in flodsångaren på t ex Kvillen är ju gravt vilseledande.
Och jag hävdar med en dåres envishet att det är bäcken som utgör landskapsgränsen - inte vägen! Därför sträcker sig hela Hökällaområdet ända dit.

2013-06-01 18:42:43


Jan Hellström     



I boken "Fåglar vid Kvillen och Hökälla" sid 15 står det att områdena söder om Skogomevägen och ner till Finlandsvägen kallar vi för Hökälla.

2013-06-02 00:16:19


Elon Wismén     



Om vi tänker oss att Skogomevägen är nordgräns för superlokalen Hökälla, tillhör då dungen norr om vägen och öster om bäcken lokalen Lerbäck, Säve? Den ligger ju i Bohuslän i alla fall.
Skogomevägen brukar inte jag använda alls, jag gillar inte att ha vägar som lokaler. Jag röstar också på att flodsångardungen/"sumpen" tillhör Lerbäck.

2013-06-02 11:53:28


Johan Svedholm     



Jag tycker det är klart lämpligt att använda de definitioner som åtminstone enligt min uppfattning tidigare gällt, nämligen att lokalen Hökällas nordgräns utgörs av Skogomevägen. Norr därom finns lokalerna Toftekulla (Tuve, Vg) väster om Kvillebäcken och Lerbäck (Säve, Boh) öster om Kvillebäcken.

Att använda Skogomebäcken som gräns för en lokal blir väl bara krångligt, bland annat med tanke på svårigheten att avgöra på vilken sida bäcken en viss fågel sitter. Vidare hänger jag inte med på vad Leif menar med bäcken och landskapsgränsen, den sistnämnda går som tidigare diskuterats i nord-sydlig riktning rakt genom Hökällaområdet och har därmed inget med lokalens utbredning att göra. Jag har själv inte varit och lyssnat på flodsångarna och knarren så jag har ingen åsikt om var de sitter, men på västgötasidan torde gränsen mellan "Toftekulla" och dellokalen "Kvillen" (under superlokalen "Skändla") sammanfalla med Holmbäcken, ca 500 m norr om Skogomevägen.

Förresten, om någon till äventyrs undrar varför man talar om både "Kvillen" och "Kvillebäcken" i detta område beror det på att detta vattendrag är en s k bifurkation och alltså rinner åt två olika håll. Bifurkationspunkten lär ligga någonstans mellan Skändla och Hökälla, och härifrån rinner Kvillen norrut för att mynna i Nordre älv och Kvillebäcken söderut för att mynna i Göta älv.
Bifurkationer av detta slag är sällsynta företeelser som finns i platta landskap utan vattendelare, men faktum är att även den ovan nämnda Holmbäcken är en bifurkation (med Skändlabäcken som mynnar vid Kvillehed). Liksom för övrigt även Pansarkvillen. Hisingen är alltså någon form av bifurkationseldorado. Jag vill slutligen passa på att be om ursäkt för denna ganska långa och i sammanhanget helt oväsentliga utläggning om en hydrogeografisk företeelse som antagligen fått sin största spridning i Torssons gamla hit ”Sverige”.


2013-06-02 21:16:38


Elon Wismén     



Toftekulla? Det ligger ju väster om Tuvevägen! Jag hade snarare tänkt mig Kvillen, Skändla ända ner till Skogomevägen.
Bifurkationspunkten Kvillen/Kvillebäcken är ett par hundra meter norr om Skogomevägen ja. Precis där en av de små bäckarna rinner ut, det måste vara Holmbäcken.

2013-06-02 21:50:29


Johan Svedholm     



Jo, men markerna ner mot Kvillebäcken precis norr om Skogomevägen tillhör snarare Tuve by (dit Toftekulla gård hörde) än Skändla by. En djupdykning i mitt Hisingeiana-bibliotek och i synnerhet "En bok om Tuve" (Tuve hembygds- och fornminnesförening 1966) ger vid handen att gränsen mellan byarna gick precis söder om Holmbäcken. Möjligen skulle man kunna tänka sig att skapa underlokalen "Kvillebäcken, Toftekulla" i så fall.


2013-06-03 00:56:44


Leif Andersson     



Det där med dåre stämmer lite väl bra. Jag har tills igår trott att gränsen mellan landskapen går längs Skogomebäcken. Rubrikens förvirrad i mitt första inlägg gäller alltså inte minst mig själv.

2013-06-03 13:02:21


Rolf Björklund     



Förvirringen kan bli total om statistiken skall bli rätt. Jag tycker att rapporteringen fungerar bra i dag. Det viktigaste är att vem som vill leta efter en obs kan hitta platsen även om statistiken inte blir rätt.

Enligt min uppfattning är Hökälla området det projektområdet som drivs av John Thulin och Grönt Arbete. Det innefattar inte bara området runt dammarna utan mycket av Kvillen och Kvillebäcken.

Kvillebäcken är området mellan Skogomevägen och Göta Älv. Kvillen är området mellan Skogomevägen och jag tror ända upp till Nordre Älv.

Tidigare var den del Kvillebäcken-Kvillen som går mellan Tuve och Backa gränsen mellan Sverige och Norge och senare gränsen mellan Bohuslän och Västergötaland. Vid Tuveraset försköts bäcken ca 50 meter österut vid fårstallet. Flyttades då gränsen mellan landskapen också? Om inte kanske lanskapsgränsen går en bit upp på land?

Det troliga är att de obsar som ses vid Skogome- dammen och Hökälla har förmodligen vistats i båda landskapen.



2013-06-04 11:04:18

 
Rolf Björklund     



Tillägg till tidigare kommentarer.
Kvillebäcken är inte längre en bifurkation. För att kunna reglera vattenståndet i Skogome- och Hökälladammen har trumman under Skogomevägen fyllts igen. Det innebär att allt vatten norr om Skogomevägen rinner norrut, och allt söder om rinner söderut. Annas hade inte dämmet vid fårstallet fungerat.

2013-06-04 15:31:49



Svara på
detta inlägg