FORUM 
» Senaste inläggen
» Översikt

» Föreningsfrågor (84)
» Kustobsar (80)
» Svalan (76)
» Lokaler (179)
» Utrustning (63)
» Atlasinventeringen (38)
» Fågelskydd (55)
» Torslandaviken (25)
» Rapportering/RRK (49)
» Fältbestämning (188)
» Observationer (291)
» Foto (47)
» Kustfoto (51)
» Upplevelser i fält (78)
» Köp & Sälj (263)
» Samåkning (32)
» Övrigt (630)

     LOGGA IN 
För att göra inlägg i forumet måste du logga in. Eftersom forumet drivs i samarbete med Kustobsar, är det Kustobsars användaruppgifter som gäller.
ANVÄNDARNAMN

LÖSENORD

» Ny användare
     Upplevelser i fält 


Direkt till
senaste svaret


Visa fler trådar
under Upplevelser i fält


Till
översikten
Vad gör havsfåglarna på natten??

Peter Strandvik     



Det är säkert fler med mig som undrat vad havsfåglarna gör på natten!
Sover på vattnet är väl det rimligaste svaret!
Men några av dessa borde väl "blåsa iland" när det friskar i från väst!!
Idag iakttog jag något som jag inte sett förut. I 8-9 m/s ostvind låg det en flock ad Havssulor o vilade ihop på vattnet.
Det är möjligt att dom fiskat på platsen, men en möjlighet är ju faktiskt att dom övernattat ihop???
Det var ca ½ tim efter gryningen som jag hittade flocken, som succesivt löstes upp o fåglarna gled runt fram o tillbaka o fiskade (några få på utspridda platser).
Fåglarna rörde sig ofta parvis.
Kanske det var rekande par, på upptäcktsfärd efter nya häcklokaler??
Förra året iakttog jag ngt liknande på Kråkudden 11/4, dvs att ad havsulor parvis låg o spelade mot varandra på vattnet.
Dock ej så många som i dagens flock!!

Tacksam f kommetarer i ämnet; vad gör havsfåglarna på natten ??

Peter S

2005-04-17 16:08:17


Kristoffer Nilsson     



Hej Peter och alla andra,

Din fråga är ju ganska svår att besvara eftersom det är svårt att veta vad du menar med havsfåglar. En art som ex-vis stormsvalan är ju ofta aktiv nattetid medan andra arter säkert tar det lugnare. Många fåglar väljer ju att sträcka under nätterna och nattsträcket är ofta mer intensivt än dagsträcket. Vadarna är väl riktigt bra exempel på det. Kan du inte precisera frågan ytterligare?

När det gäller havssulor i Kattegatt (åtminstone utanför Hönö) så är trenden ökande under alla årstider de senaste åren (procentuellt är ökningen tydligast och störst under december/januari, för bara några år sedan var decemberfynd inte en årlig häldelse vid Hönö, men nu ses >100 ex "per december" de senaste åren) och ofta ser man fåglar som rastar på vattnet. Jag har sett det du beskriver årligen sedan 2001. Jag tror däremot inte att så många av de fåglar som ses under våren är adulta utan jag tror att de flesta adultliknande havssulorna i själva verket är äldre subadulta. Det är nog vanskligt att göra en korrekt åldersbestämning av rastande fåglar på lite håll. Må väl!

2005-04-18 22:49:33


Lasse Svensson     



Av dom 50-60 havssulor jag sett på Härmanö dom senaste dagarna är i stort sett samtliga adulta.

2005-04-19 07:45:06


Peter Strandvik     



Jo, det är nog så att olika "havsfåglar" beter sig på olika sätt nattetid, men jag har förvånat mig att det inte blir fler "felflugna" över land, än det trots allt blir!

Angående havssulornas möjliga "övernattnings-flock",
var detta för mig ett nytt fenomen
(dvs så många på ett o samma ställe-o inte fiskande!).

Alla var adultfärgade,
men det är ju ändå inte säkert att dom hade hittat varken partner, eller lämplig häckningsplats, jag tror att det är det som dom letar efter så här års!

Peter S

2005-04-19 08:27:49


Magnus Unger     



Liknande kunde, som Peter även skriver, upplevas på Hönö förra våren, då det som mest vid ett tillfälle räknades in 56 ex den 12 april varav de flesta rastande på vattnet i småflockar. Fåglarna spelade också i stor utsträckning genom att fäktas med näbbarna och åla sig med halsarna.

Jag tror till motsats till Kristoffer att 95% är adulta fåglar. Att det skulle vara äldre subadulta känns mindre troligt eftersom man oftast ser dem bra och de till synes är helt utfärgade. Det är relativt ovanligt med subadulta sulor på våren i alla fall så som jag upplever det.

Skulle det vara helt utfärgade subadulta fåglar borde det vara en mycket högre procent varierande åldrar, men det kan ju vara icke häckande adulter som ses här vid den tiden kanske.

2005-04-19 15:38:36


L. Stefan Andersson     



Det här med havssulans mer frekventa uppträdande i Kattegatt på vintern väcker några intressanta frågeställningar.

Kan det vara så att där havssulan fordom övervintrade ( längre ut åt havs i Nordsjön? ) har födotillgången blivit såpass mycket sämre att de måste söka sig längre in mot kusterna?

Hur är det numera i havssulans häckningsbranter vid Brittiska öarna och Norge - ökning, minskning eller oförändrade populationer - någon som vet?

Och om nu förutsättningarna pga en rubbning i de ekolgiska systemen till följd av vår rovdrift på haven tvingar havssulorna ut i marginalen kanske det uppträdande av spelande fåglar utanför vår kust är ett tecken på desperation i sökande efter bättre häckplatser?


2005-04-19 16:45:25


Niklas Aronsson     



De senaste två åren har situationen beskrivits som närmast katastrofalt dålig på flera ställen runt de brittiska öarna, tex Shetlandsöarna. Det berättade jag om i en artikel i GP i höstas. Många arter som tex sula har haft extremt usla år när det gäller häckningsframgång. Vad orsaken är vet man inte med säkerhet, men en teori är att det hänger samman med tobisens populationskrasch, eller om den bara dragit bort från gamla områden för att temperaturen där stigit.

Här är artikeln:

Försvunnen fisk gäckar forskare och fåglar

Forskare varnar för att Nordsjöns mångtusenåriga ekosystem kan vara på väg mot kollaps.
Martin Heubeck har noggrant följt och räknat havsfåglarna på Shetlandsöarna i 30 år.
– Årets säsong är den sämsta jag varit med om. Nästan inga sillgrisslor alls har fått några ungar, säger han.
Klimatförändringar kan vara orsaken.

Det har varit ett annorlunda år på Shetland och Orkney, norr om Skottland. Tystare än normalt. På de branta klipporna häckar mängder med lunnefåglar, sillgrisslor, tretåiga måsar, storlabbar, stormfåglar och havssulor. Normalt sjuder det av liv under vår och sommar, men i år har nästan inga ungar kläckts överhuvudtaget.
Många fåglar har haft så lite att äta att de helt enkelt inte orkat häcka och storlabben som normalt lever av att knycka fisk från andra fåglar har i en del fall tvingats till kannibalism.
Skälet är att den lilla silvriga och slanka fisken tobis som brukar finnas i enorma mängder plötsligt har försvunnit spårlöst. Trots sin litenhet är många av fågelbergens invånare helt beroende av tobisen för sin överlevnad.
– I jämförelse med andra dåliga år, är det uppenbart att årets häckningssäsong utmärkts av att det saknats tobis under förhäckningssäsongen, det vill säga under våren, säger Martin Heubeck, forskare på universitetet i Aberdeen som följt havsfåglarnas häckningsframgångar på Shetlandsöarna sedan mitten av 70-talet.
Även i fjol var det dåligt, men inte fullt så uselt som i år. Konsekvenserna har inte låtit vänta på sig.
– För de arter som är beroende av tobisen har det inneburit sen häckning eller ingen häckning alls, och överlag dålig häckningsframgång. Det visar att de som trots allt försökt att häcka varit i dålig fysisk kondition, säger han.

Vuxna fåglar svälter
Riktig koll på hur många havsfåglarna på Shetlandsöarna är, och hur de lyckas i sin häckning, har forskarna bara haft sedan mitten av 70-talet. Det finns några exempel på dåliga år under de tre decennierna, men de skiljer sig från årets säsong på en viktig punkt.
Under de hittills sämsta åren 1988 till 1990 kunde problemen förklaras av dålig tillgång på tobis som fötts under innevarande år. Det är fiskar som i första hand går åt till att mätta fågelungarna.
Problemen i år handlar om brist på äldre tobis, som under normala år går åt till att få fåglarna själva att komma i god kondition för att häcka. Fåglarna har helt enkelt svultit. De fåglar som är drabbats hårdast är framför allt mindre fåglar som snappar åt sig födan på ytan till exempel silvertärnan och den tretåiga måsen, men även sillgrisslan som kan dyka djupt efter föda har haft ett extremt dåligt år. I många av kolonierna har bara ett fåtal ungar blivit så stora att de kan flyga och leta föda på egen hand, istället har de har svultit ihjäl.
Som lök på laxen har dessutom fiskeindustrin drabbats av restriktioner på grund av dålig fisktillgång, vilket inneburit att stormfåglar, måsar, trutar och storlabbar inte har kunnat utnyttja fiskespillet som alternativ till annan fisk.
Nu är havsfåglar långlivade och kan ha flera år av dålig häckning utan att antalet individer minskar särskilt mycket, men Martin Heubeck varnar för att det redan finns exempel på kraftiga minskningar i bestånden kring Shetland.

Svårlagt pussel
Vad som ligger bakom den dåliga tillgången på tobis är oklart.
– Det kan röra sig om förändringar i de nordantlantiska havsströmmarna, global uppvärmning, stigande havstemperaturer eller förändringar i förekomsten av vissa plankton. Allt har nämnts i diskussionen, men det är alltför tidigt att definitivt slå fast något exakt förklaringsmodell, säger Martin Heubeck som nu vädjar till forskarsamhället.
– Vi behöver få havsfågelbiologer, oceanografer, marinbiologer att tillsammans sätta sig ned och lägga färdigt pusslet.
En teori som ofta nämns är att det just nu pågår en klimatförändring orsakad av ökade koldioxidhalter i atmosfären som ger varmare hav. Det har i sin tur fått de plankton som tobisen lever av att försvinna norrut mot kallare vatten, naturligtvis har tobisen följt efter och lämnat fåglarna utan föda.
Situationen kompliceras av att bilden av dålig häckningsframgång inte är densamma överallt. På den skotska västkusten och i Wales har en del fågelkolonier haft ett hyggligt häckningsår, men de områdena räknas till ett annat ekosystem jämfört med nordvästra Nordsjön.
– Jag misstänker trots allt att bilden är ungefär densamma i större delen av Storbritannien och på Irland, säger Martin Heubeck.
Niklas Aronsson


2005-04-19 18:01:41


Anders Wirdheim     



Jag skall inte ge mig in i diskussionen om varför vissa havsfåglar minskar ute i Nordsjön och/eller ändrar sitt uppträdande här hos oss. Istället tänkte jag ägna mig åt den ursprungliga frågan: Vad havsfåglarna gör på natten.
För ganska många år sedan, när jag jobbade på en bok om Kattegatts miljö, följde jag med en trålare från Glommen. Det var på sensommaren/förhösten och vi var ute i ett helt dygn i sträck för att tråla efter havskräfta.
Under detta dygn togs trålen upp (har jag för mig) fyra gånger. Vid varje tillfälle flockades naturligtvis mängder av fåglar runt båten, och det var intressant att se att artfördelningen skilde ganska markant mellan dygnets ljusa och mörka timmar.
Så länge det var ljust dominerade gråtrutar och havstrutar, medan silltrutar och stormfåglar endast fanns ute i periferin. Om någon av de sistnämnda vågade sig in nära båten och nappade åt sig en munsbit, var genast en gråtrut eller havstrut framme och stal maten.
Under natten förändrades bilden. Då sågs endast enstaka gråtrutar och knappast någon havstrut. I stället var det gott om silltrutar och åtskilliga stormfåglar runt båten. Det bör kanske poängteras att besättningen använde tämligen starka strålkastare när trålen togs upp nattetid, så det var inga problem att identifiera fåglarna.
Jag tror att havsfåglarnas vanor nattetid skiljer sig avsevärt från art till art. Vissa arter, exempelvis stora och kraftfulla arter som havssula eller havstrut, vilar på vattnet medan andra, inte minst konkurrenssvaga arter, ägnar den mörka tiden åt födosök och/eller förflyttningar.
Under några av de bästa havsfågeldagarna i höstas var det alldeles uppenbart att bl.a. klykstjärtade stormsvalor flög söderut längs västkusten även nattetid. Samma sak gällde nog tretåiga måsar och dvärgmåsar under orkanen Gudrun i januari. Plötsligt på morgonen efter orkanen var nämligen Laholmsbukten proppad av tretåiga måsar, medan det så sent som på kvällen före endast sågs några få - den hårda vinden till trots.

2005-04-19 18:47:56


Mikael Nord     



Hejsan,

Kul diskussion! För det första har jag en reflektion över åldern på havssulorna. Som ni sett på obsarna den senaste tiden har jag själv omnämt åldern som 4k+, alltså 4k eller äldre. Anledningen till detta är att förvånansvärt många individer varit just 4k. Detta uppfattade jag inte själv i början utan mer när jag började studera sulorna i fält och på alla mina bilder jag tagit. Kolla t ex in bilden på länken

» http://www.praktejder.se/images/2005/0504/HavssulaMN-050405.htm

På bilden en 5k+ och en 4k havssula. I början, innan jag började titta riktigt ordentligt på dom så tog jag dom för adulta, 5k+. Vissa individer uppvisade endast lite svart på stjärten, på håll så gott som omöjligt att se. Kanske något att tänka på när man säkert skall åldersbestämma sulorna. Tror som Kristoffer mer på överlag 4k, "adulttecknade" individer.
En liten kul sak jag lärde mig på Nya Zealand förra vintern i Kaikoura var att albatrosserna som kajkar runt vid kontinentalsockeln var mycket aktiva på natten. Detta berodde på att diverse bläckfiskar mm kom upp till ytan just denna tid på dygnet.
Att stormsvalor är aktiva på natten är ju ingen nyhet. Anledningen till detta är säkerligen att det då inte är så mycket trut och annat som kan vara en fara för dessa små troll. Vi får hoppas att det kan bli en givande sommar med många ringmärkta stormsvalor!
Även härnere har sulorna ökat från år till år. Under 70/80-talet var det nästan lite blodtryckshöjande när man såg havssula på våren, då oftast i maj. Som Niklas skriver så är det nog tyvärr utfiskningen som är boven i dramat. Håller detta på i våra hav så vete tusan hur det slutar :(

Må väl
Mikael Nord

2005-04-19 20:40:12


Uno Unger     



Om man ser havssulor under våren som ser adulttecknade ut så när som på enstaka stjärtpennor och armpennor så torde det snarare röra sig om minst 5K än om 4K.

Så Mikael, du gjorde nog rätt från början, det är bättre att kalla dessa fåglar för 5K+ nu under våren.

Yngre subadulta sulor (2K-4K) verkar så här års vara förhållandevis sällsynta i våra farvatten, kanske de fortfarande håller sig på sydligare breddgrader.

2005-04-20 12:21:57


Magnus Unger     



Nedan följer en mycket förenklad åldersbestämningsguide till havssula, som ni ser framgår av listan nedan så ändras utseendet inte nämnvärt under vintern. Utan den främsta ruggningen sker under augusti månad då både kropps och ving-/stjärtpennor ruggas. Utseendet hos havsulor i olika åldrar kan variera mycket precis som hos trutarna men generellt sett kan nedanstående lista användas.


1K höst, 2K vår:
helt gråbrun

2K höst, 3K vår:
endast vitt huvud

3K höst, 4K vår:
vitt på täckare, men ännu övervägande svarta stjärtpennor och armpennor

4K höst, 5K vår:
både svarta och vita stjärtpennor och armpennor

5K höst, 6K vår:
helt adulttecknad eller med någon enstaka svart penna kvar i stjärt eller arm

2005-04-20 16:53:23


Kristoffer Nilsson     



Hej,

Dygnets första timmar tilbringades på Hönö och det var väl inga enorma sträckrörelser, men skådning över det vackra havet tröttnar man nog aldrig på.

På grund av diskussionen med sulornas ålder så roade jag mig med att specialstudera dessa, som jag även gjort tidigare vårar, och fördelningen blev som redovisas nedan av de ca 30 havssulor som sågs under morgonen:

3K: 1
4K+ (med större inslag svart på stjärt och armpennor): 3
5K+ (med mindre inslag svart på stjärt och armpennor): 16
Ad (helt utfärgade): 5
Ex (fåglar som inte säkert gick att bedöma): 5

Enligt uppgift lär fördelningen av en tydlig majoritet ickeutfärgade, "äldre subadulta", sulor även ha upplevts i tisdags vid Hönö. Trevlig helg!


2005-04-22 21:09:34

 
Peter Strandvik     



Rätt antaget Kristoffer N o Mikael N!!
Flertalet av sulorna (50%), har faktiskt någon enstaka svart penna på stjärten!!

Således 5K-fåglar (?), enl uppgifterna ovan.
Men oxå en hel del helt utfärgade fåglar i helgen.
(+1 3k)!

Dvs yngre ad fåglar (ute o letar häckplats!?)
Tack för svaren i diskussionen ovan!

peter S

2005-04-25 11:50:04



Svara på
detta inlägg