FORUM 
» Senaste inläggen
» Översikt

» Föreningsfrågor (84)
» Kustobsar (80)
» Svalan (76)
» Lokaler (179)
» Utrustning (63)
» Atlasinventeringen (38)
» Fågelskydd (55)
» Torslandaviken (25)
» Rapportering/RRK (49)
» Fältbestämning (188)
» Observationer (291)
» Foto (47)
» Kustfoto (51)
» Upplevelser i fält (78)
» Köp & Sälj (263)
» Samåkning (32)
» Övrigt (630)

     LOGGA IN 
För att göra inlägg i forumet måste du logga in. Eftersom forumet drivs i samarbete med Kustobsar, är det Kustobsars användaruppgifter som gäller.
ANVÄNDARNAMN

LÖSENORD

» Ny användare
     Fältbestämning 


Direkt till
senaste svaret


Visa fler trådar
under Fältbestämning


Till
översikten
Mörka bredstjärtade labbar

Magnus Unger     



Som ni kanske sett finns nu två bilder utlagda på den bredstjärtade labb vi såg på Vinga i onsdags.

Denna labb var den mörkaste ungfågel jag någonsin sett, den saknade helt och hållet bandning på vingundersida och över/undergump, dessutom var grundfärgen mycket mörk nästan svartaktig. Det enda som eventuellt skiljde den från en mörk fas adult var formen/längden på de utstickande stjärtpennorna samt att den såg ut att ha ljusa prickar längs täckarraderna på ovansidan vingarna, vilket borde tyda på att det var en juvenil.

Min fråga är nu hur vanligt är det med så mörka ungfåglar, samt kan man anta att dessa helmörka ungfåglar blir helmörka som adulta också, eller har färgfaserna som juvenila inget med hur de kommer att se ut som adulta?

2004-09-17 22:04:58


Kristoffer Nilsson     



Häftig fågel! Har aldrig själv sett en så mörk. Din ena fråga besvaras i KMO:s och Hans Larssons eminenta "Skuas & jaegers" och det rör hur vanliga ungfåglar med avvikande utseende är. I boken framkommer att 90% av ungfåglarna ser ut som "vanliga" och den övriga andelen består av mörka, som den på bilden, samt individer med väldigt bleka huvuden.

2004-09-18 20:33:45


Christer Fält     



Godafton Magnus!

Dina frågor kräver utrymme, men denna förevändning bör inte hindra tillträdet till ett resonemang som - förhoppningsvis - innehåller goda argument och eventuellt tjänar ett gott syfte. Låt oss börja med ett påstående som jag stött på flertalet gånger i fågellitteraturen samt hos skådare:

" Generellt så föredrar honor hos bredstjärtad labb mörka hanar framför de ljusa."

Om vi nu antar - för argumentationen skull - att yttrandet är sant, har så att säga giltighet, blir rimligen motfrågan: "Varför är då den ljusa morfen vanligare än den mörka?" Vi lägger för ögonblicket frågan åt sidan och dröjer istället vid två premisser som hävdar; att ha en mörk fjäderdräkt som skyddar mot den starka Arktiska solen är uppenbar fördel, en annan förutsättning eller "vinst" är effektivt kamouflage när häckningen sker mot ett mörkt underlag, det betyder i sin tur att de mörka årsungarna löper mindre risk för predation än vad som är fallet hos en ljus fågel. Är då dessa två premisser tillräckliga som svar på vår huvudfråga? Det vill säga grundskälet till att honor föredrar mörka hanar? Nej, om dessa motiveringar hade haft avgörande betydelse för honornas "smak" så hade de mörka fåglarna inte suttit med "Svarte Petter".
Kan då förståelsen sökas på annat håll? Ett påstående hävdar att ljusa fåglar häckar tidigare än de mörka. Varför det? Varför anländer mörka fåglar senare till häckningsplatsen? Svaret ligger öppet - de måste helt enkelt vänta tills snön försvunnit så att tillräckligt med mörk barmark framträtt i solljuset. Om så inte vore fallet så blir vår "kamouflagepremiss" obrukbar.
I en blink framträder nu massor av spännande frågor: "Förutsatt att en ljus hona parar sig med en mörk hane, har hon då blivit ratad tidigare av en ljus hane? Eller är det så att vissa ljusa honor av "kamouflageskäl" alltid väljer mörka hanar? Vad garanterar då en ljus hona att inte åter bli ratad denna gång av en mörk hane?
En rimlig undran i sammanhanget bör vara: varför anländer inte då dessa ljusa honor samtidigt med de mörka hanarna? Kan förklaringen sökas i "först på plats", ratad eller inte innebär när allt kommer kring tid för den ljusa honan att bli revirstark mot de mörka honorna i konkurrens om de mörka hanarna? Frågorna börjar nu som du märker Magnus te sig oöverskådliga men likafullt lockande och fängslande.
Slutkläm. "Kamouflagepremissen" har en viktig funktion för den mörka morfen hos bredstjärtad labb, å andra sidan tror jag inte att premissen är en "grundbult" för bredstjärtad labb fortsatta existens som art. En annan slutsats vore orimlig eftersom den mörka morfen är sällsyntare än den ljusa. Jag tror istället att mörk morf garanterar ett "bredare" överlevnadsscenario för arten som helhet, marginell men likafullt ett bidrag. Så varför byta den juvenila mörka dräkten mot en ljus dräkt som adult? Det finns ju tillräckligt många ljusa fåglar som fyller sin del av artens fortbestånd - det vore ju "dumt" att eliminera en "mörk lösning" som "hjälper till" att göra arten som helhet fortplantningsstark...
/Mvh


2004-09-21 22:12:35


Peter Strandvik     



Som sagt, inlägget kräver lite mer forskande!

Jag har för mig (kan tyvärr inte hitta litt.källan), att när det gäller kustlabben är det mörka fasen valigast i den sydligaste delen av utbredningsområdet (Brittiska öarna o Sverige bl.a.)och den ljusa fasen blir vanligare, ju längre mot N man kommer!

Hos de bredstjärtade måste dock situationen vara den omvända(?), med mörka individer på den sibiriska tundran och kanske också till den på den Nord-Amerikanska dito!

Men andelen mörka bredstjärtade torde ändå vara relativt lågt.

Till Magnus fråga, så utgår jag ifrån att mörka juv, blir mörka som ad!

(Vilket även då torde gälla Fjällabbar!!)

Jag skall gräva lite mer o se vad litt säger!

Peter S


2004-09-22 08:39:36


Magnus Unger     



Vad jag vet så finns det väl inga säkra fynd av mörka fjällabbar?

2004-09-22 11:05:06


Christer Fält     



Hej Peter!
Det är väl bara sydpolslabb, kustlabb och bredstjärtad labb som uppvisar polymorfa dräktkaraktärer. Eller? Med god vilja och litet fantasi kan storlabben räknas dit, dock med stor reservation från undertecknad.
Någon mörk morf hos adult fjällabb har jag aldrig sett, knappt hört talas om, ej heller stött på någon skådare under mina snart 25 år i fält som gjort det.
Finns det någon i detta forum eller annorstädes som gjort det? Och kan dessutom visa upp litet bilder på labben så blir undertecknad mycket förvånad och glad.
/Mvh

2004-09-22 11:27:11


Peter Strandvik     



I min tillgängliga "Birds of North America", anges den mörka fasens fjällabb som, "almost unknown" !!!?

Jag vet inte vad som menas med detta, men skall forska i "tyngre" litt:!!

Peter S

2004-09-22 11:28:00


Christer Fält     



Hej igen Peter!
Leta gärna vidare (!!) dela gärna med dig vad du finner. Ett förtydligande när det gäller min reservation angående storlabb; visst ungfåglar är "varmt" bruna och de äldre "kyligt" bruna i dräkten, men polymorfen är inte är så extrem som man finner till exempel hos kust- och bredstjärtad labb. En "svag" polymorf dräktutveckling skulle jag vilja kalla fenomenet hos storlabben.
/Mvh

2004-09-22 11:42:14


Christer Fält     



Hej..det vatt litet tokigt (man skall inte fundera på labbar när man förbereder en annan uppgift i sitt arbete), naturligtvis räknas fjällabben in bland de övriga som en labbart som uppvisar polymorf (extrem) dräktutveckling...
/Mvh

2004-09-22 11:58:02


Johan Svedholm     



Beträffande mörk fas fjällabb skriver Klaus Malling Olsen i "Labbar - en bestämningsguide till släktet Stercorarius" att "Adult sommardräkt förekommer bara i ljus fas. Mörk fas kan ej anses för fullt dokumenterad, och kan eventuellt vara en melanistisk form". Detta skrevs visserligen 1986, och det kanske har gjorts framsteg i denna fråga sen dess, men de mörka fjällabbarna tycks ju i alla fall inte förekomma i överflöd...

2004-09-22 14:56:49


Magnus Unger     



Efter att ha rotat lite i BWP angående fjällabbens dräkter som adult hittades följande.

"Dark morph (known only from Greenland) wholly sooty-grey, less brown than S. parasiticus. "

samt

"A dark morph, uniform dark slate-grey or sooty-grey all over except for white shafts of p9-p10, is exceptionally rare."

Kanske har denna färgform utdött? Hade det varit en melanistiskt form borde ju inte P9-P10 varit vita.

2004-09-23 09:19:25


Magnus Unger     



När jag ändå kollade i BWP läste jag mig till hur det föreligger med den Bredstjärtade labbens mörka fas´som juvenil.

"Uniform sooty-black, including under wing-coverts and tail-coverts, only bases of primaries and shafts of outer white; frequently, dark rufous-brown fringes to under wing-coverts, vent, or tail-coverts."

Vilket ju stämmer mycket bra med våran observation på Vinga.

Det står inte utskrivet någonstans i texten men när man läser på de olika dräkter den kan ha verkar det som om att så här mörka ungfåglar blir mörka även som adulta.


På geografisk variation kan man läsa följande:

"Frequency of dark morph not subject to marked geographical variation as in S. parasiticus, but represented by 5–20% in populations over all parts of range: e.g. Franz Josef Land c. 10%, Yamal peninsula 20%, Baffin Island 15%, western Greenland 5%"



2004-09-23 09:28:53


Peter Strandvik     



Tack Magnus!

Kanske inte det finns några mörka fjällabbar!
Eller så har dom som finns lyckats med häckningen iår!

Åter till grundfrågan!

Hur färgar labbarna ut??
De som är mörka som juv- blir alla dessa mörka som ad??

Det ligger närmast att tro detta för kustlabben och den bredstjärtade..

...återstår fjällabben??
Efter årets invasion (vet vi ursprunget till alla fjällabbar och bredstjärtade??), lär vi kanske få svaret!
Dom kommer kanske från Grönland??
Och om 2 år har vi ett gäng mörka fjällabbar åter på häckplats!!
På Grönland??

Eller så färgar de mörka juv fjällabbarna ut till den vanliga ljusa fasens ad!!

Vi får vänta i två år och sen leta i Arkis efter svaret!

Hälsn Peter S

2004-09-23 09:39:49


Magnus Unger     



>Hur färgar labbarna ut??
>De som är mörka som juv- blir alla dessa mörka som ad??

Jag tror inte att det är på detta sätt, däremot känns det som de unga bredstjärtade som helt saknar ljusa teckningar i dräkten, som den fotograferade på Vinga, inte borde kunna bli ljusa i följande dräkter. Detta borde gälla även de unga kustlabbar som helt saknar ljusa teckningar under vingarna m.m.


För fjällabb finns denna text:
"No dark morph occurs in juvenile S. longicaudus; darkest barred morphs of latter have head and chest uniform dark greyish-black, but mantle and rump narrowly and underparts, tail-coverts, and underwing more broadly and contrastingly edged white or palest buff."


Sammanfattningsvis finns det endast juvenila i mörk fas hos bredstjärtad och kustlabb och dessa blir då mörk fas som adulta vilket känns rimligt.
Samtliga andra dräkter av alla tre labbarna har varierande mängd ljusa partier och dessa benäms som "Barred morph" och dessa tror jag alla blir ljusa som adulta, med viss reservation att vissa kanske blir mörka, vilket jag låter vara osagt.

2004-09-23 10:19:03

 
Olof Armini     



Hej!
Diskussionerna kring labbar på forumet väcker gamla minnen till liv. I början av 80-talet gjordes några rejäla breaks vad gäller labbestämning samtidigt som artbestämning via fotografier tog ordentlig fart. Så t.ex. är L. Jonssons artikel i British Birds (från 1983?) legendarisk. Själv hade jag en serie fågelkurser i den vevan bl.a. om havsfåglar och då förstås labbar. Mardrömmen var när man fick en påse fylld med diabilder på obestämda unga labbar som skulle visas på kvällen. Men jag minns också en serie bilder på en kull nyss flygga fjällabbungar. Bilderna visade en mycket mörk unge och en mycket ljus unge ur en och samma kull i svenska fjällen (Ammarnäs, tror jag). Bilderna hade tagits av Stellan Hedgren och det var av honom jag lånade dom.
En annan ”story” från samma tid tål att nämnas även om den hör till ett annat forum. Som jag sa var detta en genombrottstid även för fotoidentifikationer. Några spjutspetsar ”roade” sig med att ”stränga” gamla bestämningar genom fotobevisen. Särskilt kända blev en islom som förvandlades till en storlom och en rödhalsad snäppa som blev en sandlöpare i sommardräkt. Naturligtvis var frestelsen stor när en närbild av en ung labb, enligt fotografen bredstjärtad publicerades i BB. Den visade uppenbarligen karaktär för vanlig labb enligt de nya rönen och ”strängades” av några auktorer. Svaret lät inte vänta på sig, fågeln hade varit mycket tillgänglig en längre tid och om det inte räckte så fanns en serie av ytterligare foton, solklar brelle! Allt slutade väl och gav ytterligare visdom åt att alltid vara ödmjuk även inför det uppenbara. Inte minst när det gäller unga labbar!!!
Olof


2004-10-03 18:57:41



Svara på
detta inlägg