FORUM 
» Senaste inläggen
» Översikt

» Föreningsfrågor (84)
» Kustobsar (79)
» Svalan (76)
» Lokaler (178)
» Utrustning (63)
» Atlasinventeringen (38)
» Fågelskydd (55)
» Torslandaviken (25)
» Rapportering/RRK (49)
» Fältbestämning (188)
» Observationer (291)
» Foto (47)
» Kustfoto (51)
» Upplevelser i fält (78)
» Köp & Sälj (256)
» Samåkning (32)
» Övrigt (630)

     LOGGA IN 
För att göra inlägg i forumet måste du logga in. Eftersom forumet drivs i samarbete med Kustobsar, är det Kustobsars användaruppgifter som gäller.
ANVÄNDARNAMN

LÖSENORD

» Ny användare
     Lokaler 


Direkt till
senaste svaret


Visa fler trådar
under Lokaler


Till
översikten
Marstrand - Rörö - Hönö - Vinga.

Kristoffer Nilsson     



Rubriken skulle kunna beskriva en trevlig båtrutt i skärgården, men i detta fall handlar det mer om havsfågelrörelser. Jag har följt sträckrörelserna utanför kusten ganska noggrant under hösten och då särskilt observationerna från Hönö. Det är alltid kul att kunna följa en fågels väg söderut från Bohuslän och ibland, med lite tur, ända ned till Skåne. Jag är mest bekant med Hönö och Vinga utanför Göteborg och där anser jag att Vingas mer strategiska läge gör att man ser fler fåglar där än vad man gör vid Hönö. Vid flera tillfällen har även någon sällsynt fågel upptäckts vid Rörö och sedan setts vid Hönö, Vinga osv. Sträckan från Hönö till Vinga och Rörö till Hönö avklaras i regel av en fågel på 10-15 minuter. Vad händer då med Marstrandsfåglarna? Vart tar dom vägen? Igår observerades flera fåglar vid Marstrand som är fint rapporterade med klockslag, men inte en enda av dessa sågs vid Vinga eller Hönö. Likadant var det den 21 augusti. Då sågs en gulnäbbad lira och en mindre lira vid Marstrand som aldrig sågs längre söderut. Hur flyger fåglarna vid Marstrand? Drar de för långt västerut för att de ska kunna ses vid Hönö eller Vinga eller sträcker de inte söderut utan istället mot V? Vissa fåglar kan säkert gå på Rörös insida, men det gör väl knappast lirorna. Alla teorier kring denna "gåta" välkomnas.

2004-09-28 13:16:19


Peter Strandvik     



Svårt med teorier!!!

Jag har oxå funderat en del på hur "lång tid", de olika fåglarna tar på sig mellan olika lokaler, o kommit fram till att det är väldigt olika, kanske mest beroende på vindriktningen!

Igår, när det nästan var rent V vind, var det en hel del fåglar som gick mot N, o ännu fler som ibland vände, sökte av ett område, o sen fortsatte igen.
Speciellt tydligt var det med gårdagens Stormfåglar vid Marstrand, o sannolikt så med den Gulnäbbade liran, som jag troligen såg en skymt av först, men tappade ( troligen pga den vände N-ut), men återfann några min senare.

Sådana fåglar blir nog omöjligt att taima!

Vidare kunde jag inte bedöma att någon av de udda fåglarna jag såg igår vid Marstrand (fjällabb, m lira, gulnäbbad dito el tärnmås), direkt gick att "återfinna" söderut (med reservation, för m lira o tärnmåsar utan tidsangivelse på kråkudden!)

2 tim för en Tärnmås från Marstand till Vinga kan ju dock vara rimligt, men knappast(?) närmare 3 tim för en fjällabb.

Är vinden mer SV-lig, och sydsträcket därmed mer entydigt, borde det vara lättare att klocka enskilda fåglar, längre söderut (förutsatt dom passerar nämnda plats!)

Hur dom sträcker och tar sig fram i skärgården är oxå en speciell historia.

Exempel från Marstrand.
Väst el SV-vind <10 m/s; Då går de flesta "havsfåglarna"
utanför Pater Noster-arkipelagen (en båge av öar ut från Tjörns SV-spets) ca 7 km ut ifrån Marstrand. Detta är nog främsta skälet att det ses få havsfåglar här, vid lätta vindar.

Havssulorna som stationärt fiskar kring dessa skär, ses dock pga sin storlek- och makrillfiskarne (observera e:et), rapporterar oxå att stormfåglar är stationära sommartid utanför Pater Noster (dom går inte att bestämma från land, på detta avstånd!)

MEN, så fort vinden går upp emot 12-13 m/s, dräller det av "havsfåglar" på Marstrandsfjorden, o enskilda individer (fra havssulor), kan följas, då de kryssar in mellan öarna vid Pater Noster.
Sannolikt sker detta även söderut, även om jag inte har ngn uppfattning om vilka arter o i vilken utsträckning fåglar passerar innanför Hönö.

Hur ser det ut vid Vinga?
Vilka arter passerar innanför, o vilka gör det ogärna?
Skiljer det vid olika vindriktningar?

Peter S

2004-09-28 14:38:48


Magnus Unger     



På Vinga passerar inga liror inomskärs, inte ens på insidan Vinga ungar som är ett litet skär 400 meter väster om västspetsen. Samtliga liror kämpar i rak motvind för att runda detta lilla skär det säger ganska mycket om hur ovilliga dom är att gå inomskärs.

Kanske kan det bero på att sundet är så smalt för innanför bolleskären har man ju sett flera liror även om dom inte är så många.

Däremot tärnmåsar och labbar samt eventuellt stormsvalor kan tänkas flyga på insidan, t.ex. toppskarvar som kommer sträckande utanför Hönö flyger uteslutande på insidan Vinga.

Johan Svedholm kanske kan redogöra för hur han uppfattat havsfåglarna i Nordre älvs fjord där han nu i höst skådat en hel del?

2004-09-28 15:34:24


Johan Svedholm     



Det verkar onekligen som om vissa av de inte alltför utpräglat pelagiska havsfågelarterna till viss del sträcker inomskärs, åtminstone vid hårdare vindar från västsektorn. Jag har under hösten bevakat sträcket i Nordre älvs fjord från Sillvik, framför allt vid västvindar. Även om det naturligtvis är långt kvar till summorna på Hönö, Marstrand etc har jag sett små antal av labbar, sulor, stormfåglar och tretåiga måsar. Storlabb verkar vara den labb som främst undviker att komma inomskärs, då jag endast har en obs av denna art under hösten (långt ut som attans också), vilket är klent ställt i relation till de antal som setts från de klassiska havsfågellokalerna.

Det är svårt att bedöma p.g.a. de stora avstånden, men i de fall jag kunnat följa havsfåglarna då de sträckt söderut i fjorden förefaller det som de kommer från NV för att sedan vika av söderut, i vissa fall utanför men ofta nog innanför Björkö. Ibland gör de också en lov in mot älvmynningen för att sedan fortsätta ned i Björköfjorden.
Kanske följer de, efter att ha passerat Marstrand och Klåverön, den korridor som utgörs av Sälö fjord mot SO för att sedan vika av mot S då de tycker det blir för tjockt med öar.

Nämnas kan även att jag under hösten -97 hade en klyka från Lilla Varholmen som uppenbarligen sträckt innanför Björkö, så även dessa små gynnare tycks kunna sträcka inomskärs. Lirorna kan jag dock nog glömma på Hisingslistan... :(

2004-09-28 16:04:46


Peter Strandvik     



Lir-vägar?

Det är säkert som ni säger, så att lirorna undviker det mesta av vad skärgård heter, men, men...

ALLA de liror jag sett vid Marstrand, måste på något sätt krånglat sig innanför Pater Noster-arkipelagen, som är en räcka av öar, på sina ställen rätt gles!

Gråliran jag såg för 2 år sedan, såg jag faktiskt hur den kom mellan Rön o Hamneskär, den hade några min tidigare setts på Klädesholmen!

Så helt uteslutet att passera mellan öar, när det är gott om vatten innanför (i detta fallet hela Marstrandsfjorden), är det inte heller för lirorna!

Peter S


2004-09-28 16:30:03


Uno Unger     



Som hjälp till diskussionen under denna tråd vill jag bara redogöra för avstånden mellan rubrikens lokaler:

Marstrand -12 km- Rörö -9 km- Hönö -7 km- Vinga

Avstånder är alltså 3 ggr så långt från Marstrand till Hönö som mellan Hönö och Vinga. En lira tar sig normalt mellan Hönö och Vinga på 10 min (42 km/h), vilket således skulle motsvara en halvtimma från Marstrand till Hönö.

2004-09-28 16:50:40


Kristoffer Nilsson     



Självklart kan ytterst få liror eventuellt gå på insidan, men det är nog en så försvinnande liten andel att de inte är värda att ta med i detta resonemang. Intressant att Peter beskriver att den gulnäbbade liran drog runt i området. Gjorde de andra lirorna det också? Det gör de ju väldigt sällan utanför Hönö/Vinga för där är min uppfattning att det oftast handlar om fåglar som sträcker målmedvetet. Intressanta svar annars. Tack! Tror dock inte att det tar 2 timmar för en tärnmås att flyga från Marstrand till Vinga. Max en timme skulle jag gissa. Gulnäsan den 21/8 gick troligen för långt ut för att den skulle kunna ses vid Hönö om vi tänker oss att avståndet var lika långt som vid Marstrand (7 km?).

Vore kul att göra jämförelser med andflockar och annat någon lugn dag för att se vad som händer med Marstrandsfåglarna. Kanske bevakning både vid Rörös nordspets och vid Hönö skulle kunna ge några svar. Den som är intresserad av detta får gärna höra av sig.

2004-09-29 16:16:40


Olof Armini     



Hej!
Kul och stimulerande med alla funderingar i detta ämne. Som hastighetsproblem är det ju inte särskilt komplicerat om man förutsätter att fågeln flyger söderut i jämn fart och med rak kurs. Unos 42 km/h duger säkert gott, själv brukar jag räkna med 50-60km/h för sjöfågelflockar. Så en hyfsad karta/sjökort och högstadiematten.
Matchar man detta med verkligheten så upptäcker man snart att både fåglar och lokaler tycks falla ifrån denna "vackra" bild.
Varför? Beror det på skådarna, uppmärksamhet, skicklighet, optik? Beror det på fåglarna, sträckare, trötta, hungriga? Beror det på lokalerna, vind, orientering, omgivande arkipelag?
Låt mig ta upp en fundering. Fåglarna vi talar om är pelgiska. Stor del av deras tillvaro är det öppna havet, föda, vila, rörelse. Deras rörelsemönster skulle kunna beskrivas som större eller mindre loopar kring lämpliga vattenområden. Banor som upprepas med större eller mindre noggrannhet. Och likt meståget som återkommer till samma gran efter några timmar så återkommer också havsfåglarna till samma grund, samma udde, framför samma kikare.
Den mest kända sådana loopen är "Kattegattloopen". Fåglarna kommer in till Bohuskusten via Skagen. Drar sedan söderut längs Hallandskusten till Kullen för att sedan gå norrut igen men längre västerut ur sikte från svenska Västkusten. Och så ut i Nordsjön via Skagen. I detta fall blir Skagen enda återsamlingspunkten och fågeln rörelsemönster kan i detta sammanhang betecknas som sträckande.
Förmodligen förekommer dock en hel del annat loopande. Pga hunger, trötthet, hårda vindar. Och längs kusten och på havet finns en hel del "fickor" som inbjuder till detta. Laholmsbukten är ett sådant exempel.
Nu är jag tvungen att sluta men återkommer med fortsättning så snart som möjligt.
Väldigt trevligt med detta forum förresten.
Olof

2004-09-30 11:35:24

 
Olof Armini     



Hej igen!
Alltså kan jag tänka mig att detta havsfågelbeteende är en viktig faktor för hur obsarna fördelar sig mellan de olika lokalerna. I så fall kan tre rapporterade gråliror som under en havsskådardag med någon timmes mellanrum först passerar Hönö och några minuter senare Vinga kanske vara en och samma fågel som beskriver en loop "clockwise" över havet. Försåvitt man inte får synkroniserade grålireobsar längre söderut kanske det tom är sannolikt!?
Hälsningar
Olof

2004-09-30 12:56:23



Svara på
detta inlägg