EXKURSIONER & RESOR 
Här hittar du rapporter från GOFs exkursioner och resor.
Senaste reserapporterna
Hornborgasjön 7/4 2018
2018-04-13
Vänersnäs 4/5 2017
2017-05-07
I svartisarnas fotspår 23/4 2017
2017-04-24
Det stora årliga Hornborgasjö-äventyret 9/4 2017
2017-04-17
Piplärkor i Halland 25/2 2017
2017-03-02
» Rapportarkiv
     2015-01-08 
Foto: Fågelcentralen
Fågelcentralen 4/12 2014

Efter cirka en kilometers promenad från Ragnhildsholmens parkering var vi framme vid Fågelcentralen, som var dagens utflyktsmål.

Vi var knappt 30 som bänkade oss i samlingssalen för att höra Tommy Järås berätta om verksamheten, samtidigt som han visade bilder. Under föredraget fick vi också besök av Tommys hund och hans nyfikna och trevliga katt. Vi fick då lära oss att alla trefärgade katter är honor.

Vid 1900-talets början fanns det i Sverige cirka 1 000 par pilgrimsfalkar.
I mitten på 1970-talet fanns endast två små populationer kvar, en nordlig och en sydlig. 1976 blev det inga ungar i den sydliga populationen. Pilgrimsfalken befann sig då på en katastrofal tillbakagång främst på grund av miljögifter såsom DDT, Aldrin, Dieldrin med flera. Redan då hade det gjorts en del avelsförsök på olika platser i landet, men för att få till en helhet startades Fågelcentralen i Göteborg 1987.

Avelsverksamheten gick nu in i ett nytt skede. Arbetet med att få paren att häcka i burar var inte problemfritt. Att lyckas få den mindre hannen att tillgodogöra sig föda var inte lätt. Den större honan försåg sig snabbt när maten kastades in i buren och hannen fick nöja sig med resterna. Genom nya metoder och hårt arbete lyckades de få till ett system där hannen blev den som fick maten först och genom detta visa honan vilken duktig jägare han var och på så vis få honan att tigga mat (som sker i vilt tillstånd) och därmed få förutsättningar för en lyckad häckning.

Tommy berättade vidare att när avelsarbetet kommit så långt att pilgrimsfalkspar placerats ut och börjat häcka i vilt tillstånd, började ytterligare en fas i arbetet. Detta var som man förstår en svår och ömtålig process, där ägg togs för att ruvas i kläckningsmaskin, för att fler ägg skulle läggas, som ersattes med porslinsägg och som sedan byttes ut mot ungar kläckta på Fågelcentralen. Ett byte som oftast accepterades av föräldrarna, men inte alltid, ungarna fick vara max 21 dagar (tror jag det var). Detta var ett arbete som man förstår var väldigt krävande, men tack vare projekt Pilgrimsfalk kunde arten räddas. (Tack för det!)

För Fågelcentralens del höll avelsarbetet på fram till år 2000. Då det övertogs av Nordens Ark.
2014 har varit ett mycket bra häckningsår för de vilda Pilgrimsfalkarna.

Nya hot

Nya gifter innebär nya hot. Oförklarliga dödsfall har inträffat på senare år. Det är svårt att säga säkert, men mycket tyder på att det har varit en avsiktlig förgiftning i Kristianstad år 2012 som utplånade en hel pilgrimsfalksfamilj med 4 ungar.

Andra faror för främst sjöfåglar är att de fastnar i nät och drunknar, men även fåglar på land kan trassla in sig i snörstumpar som de bygger bo av, kanske i tron att det är gräs. Även bly som rovfåglar kan få i sig genom att äta skadeskjutna djur, eller bortskurna bitar med hagel i, som lämnats efter jakt, innebär en fara. Enligt vissa forskare kan det räcka med så lite som ett enda hagel för att ta död på en fågel. Även kvicksilver är ett ytterst farligt gift, vilket ju är känt sen tidigare. Det har på senare tid uppmätts höga halter vid analys från en berguv och en gråhäger.

Från en tidigare kull i just Kristianstad (innan katastrofen) kommer en av de falkar som häckat på Gasklockan i Göteborg. Dessa falkar är nu uppsagda, då Gasklockan skall rivas, men de är lyckligt ovetande om detta. Huruvida de kommer att acceptera de boplatser som kommer att uppföras åt dem någonstans i närområdet är osäkert. Det är något framtiden får utvisa. De kommer i alla fall att få ha kvar sin häckningsplats i ytterligare en säsong.

Skadade fåglar

Redan på ett tidigt stadium fick Fågelcentralen ta hand om skadade fåglar, även om det från början inte var tänkt så. Från ungefär år 2000 är det enbart rehabilitering av skadade fåglar som är Fågelcentralens verksamhet. Det är GOF som driver Fågelcentralen och den enskilt största inkomstkällan för att bedriva verksamheten är nettot från försäljningen av Kalendern. Fågelcentralen är också den största anläggningen i Sverige där arbete med skadade fåglar bedrivs. Personalen består av tre personer fördelat på två och en halv tjänst.

Det är en verksamhet som blir mer och mer behövd och den bara växer. I år kommer 1 000 omhändertagna fåglar att passeras, vid dagens besök hade 990 fåglar behandlats.

Det är många som ringer och vill ha hjälp av Fågelcentralen. Tyvärr är flertalet numera ovilliga att åka till Fågelcentralen och lämna fågeln, till skillnad från vid starten då de flesta kunde komma och lämna fågeln. Eftersom Fågelcentralen i det allra flesta fall inte har någon möjlighet att hämta fåglar, kan de då ibland få hjälp av Djurambulansen. En ideellt driven förening som hämtar och kör akut skadade och påkörda djur till Djursjukhusen. De hjälper även Polis och andra myndigheter. När de har möjlighet ställer de också upp och hämtar för Fågelcentralen.

Ytterligare ett stort problem som uppstår med ojämna mellanrum är oljeskadade fåglar. Detta orsakar fåglarna stort lidande, många dör, men några kan räddas och en del av dessa kommer till Fågelcentralen där de blir hjälpta. Innan själva tvätten påbörjas måste fågeln, som oftast är i dålig kondition, äta upp sig för att klara behandlingen. Endast fåglar i god kondition kan behandlas direkt. Att rengöra fåglar är ett tidskrävande arbete som kräver mycket noggrannhet för att fågeln skall bli helt återställd. Det är inte heller bara att tvätta bort oljan, vilket sker med Yes diskmedel. Lika viktigt är skölja grundligt med vatten tills fågeln är helt torr. Ja det låter konstigt, men när all förorening är borta, börjar fjädern verka som den skall och vattnet pärlar sig och rinner av. Om inte diskmedlet sköljs av ordentligt är det lika illa som om fågeln vore oljeskadad.

Rundvandring

Därefter var det dags för en rundvandring i anläggningen och se på de fåglar som finns inne för rehabilitering. Vi indelades i två grupper, den ena leddes av Tommy, den andra av Sofie Johansson, som arbetat där i sju år. Några av fåglarna var hornuggla, kattuggla, duvhök, kråkor, ringduvor. Dessa hade stora voljärer att rehabilitera sig i. Morkullor och några andra fåglar hade för tillfället mindre burar att vistas i. I en voljär utomhus med bassäng fanns fiskmåsar och silltrutar i varierande dräkter och en havssula. En gräsand hade en skadad undernäbb (näbbköl) så att tungan hängde utanför, tydligen en inte helt ovanlig skada. Anden verkade dock inte besväras av skadan, den åt och var i god kondition.

Några fåglar i vilt tillstånd observerades också. En gråhäger som kom flygande och satte sig i ett träd en bit bort från anläggningen. Runt fågelmatningen, bland annat två gulsparvar, entita, nötväcka, blåmes, talgoxe och koltrast. Samt nere vid Ragnhildsholmen på väg till bilarna en ormvråk.

Efter rundvandringen var det dags att förtära den medhavda matsäcken, samtidigt gick det att köpa den så viktiga kalendern, T-shirts, kort med mera. När detta var gjort och alla var nöjda, droppade folk så sakteliga av och promenerade åter till parkeringen.

Trots att jag visste det innan, vet jag det ännu mer nu, vilket fantastiskt arbete som utförs på Fågelcentralen. Tack Tommy och ni andra för vad ni gör och för att vi fick komma och ta del av detta.
Text: Lennart Strömberg
     SKICKA IN RAPPORTER 
Har du varit med på en exkursion eller resa och vill skriva en rapport. Kontakta Rolf Skoog,