FORUM 
» Senaste inläggen
» Översikt

» Föreningsfrågor (84)
» Kustobsar (80)
» Svalan (76)
» Lokaler (179)
» Utrustning (67)
» Atlasinventeringen (38)
» Fågelskydd (55)
» Torslandaviken (25)
» Rapportering/RRK (49)
» Fältbestämning (189)
» Observationer (291)
» Foto (49)
» Kustfoto (51)
» Upplevelser i fält (78)
» Köp & Sälj (299)
» Samåkning (34)
» Övrigt (631)

     LOGGA IN 
För att göra inlägg i forumet måste du logga in. Eftersom forumet drivs i samarbete med Kustobsar, är det Kustobsars användaruppgifter som gäller.
ANVÄNDARNAMN

LÖSENORD

» Ny användare
     Övrigt 


Direkt till
senaste svaret


Visa fler trådar
under Övrigt


Till
översikten
Drillsnäppans fenologi

Uno Unger     



Eftersom debatten om tidiga trädpiplärkor varit så livlig dristar jag mig till att ta upp motsvarande "problem" när det gäller drillsnäppan. Förvisso har det under de första dagarna i april kommit rapporter om både gluttsnäppor och ladusvalor, som man inte har det minsta svårt att acceptera, eftersom detta är arter som är relativt lättigenkända och i stort sett saknar förväxlingsbara dubbelgångare. Vidare har vi just i dagarna en vädersituation som antagligen är gynnsam för anländande tropikflyttare.

Med den bakgrunden skulle man mycket väl kunna tänka sig att även enstaka drillsnäppor skulle kunna anlända upp till tre veckor tidigare än normalt.

Jag har dock aldrig själv sett någon våranländande drillsnäppa före 22 april, och oftast har det dröjt uppemot ytterligare en vecka innan man sett de första för året. Det skulle vara intressant att få höra andras erfarenheter av ankomstdatum för arten.

Jag har under årens lopp, snart 50 år, lärt mig att drillsnäppan i skogssnäppan har en förrädisk dubbelgångare i vissa situationer, dessutom är staren och sånglärkan mycket skickliga imitatörer av drillsnäppans sträck-/lockläte.

Denna lärdom har gjort att jag för mig själv inte godkänner tidiga vårobsar av enbart hörda drillsnäppor dagtid, om förväxling med sånglärka och stare ej säkert kan uteslutas.

Vidare är jag extra försiktig med tidiga rastande drillsnäppor på lite håll, ty skogssnäppan kan vara förvånansvärt lik en drillsnäppa i viss belysning och när det är svårt att avgöra storlek eller jizz. T.ex. gungar även skogssnäppan på stjärten, vilket annars är så karaktäristiskt för drillsnäppan.

Jag har mött på flera fall under årens lopp där nämnda två scenarier varit orsak till felbestämningar.

Därför undrar jag om det finns möjlighet att här få en redovisning av de två tidiga fynd som hittills rapporterats i Gbg-trakten.

Det första gjordes på Brudarebacken den 2/4, där man hörde en fågel flyga söderut V om backen. Kan man säkert utesluta imitation i det fallet?

Den andra obsen gjordes i Torslandaviken den 3/4, men där saknas kommentarer. Observatören rapporterade en drillsnäppa men såg tydligen ingen skogssnäppa. Bakgrunden i övrigt är ju att 1-2 skogssnäppor har rastat på Vadarstranden under perioden 28/3-3/4 och rapporterats på Svalan av ett 10-tal observatörer. Har ovan nämnda drillsnäppa setts på ett sätt som tillfredsställande utesluter förväxling med skogssnäppa, som uppenbarligen funnits där samtidigt?

2005-04-05 16:01:19


Leif Andersson     



Ang drillsnäppan på Brudarebacken:
1. Vi var två om upplevelsen, matserik Eriksson o jag, och vi var rörande överens om artbestämningen. (Det var f ö i samband med mina misslyckade försök att lägga in me E som medobsare, som jag undgick nesan att falla för aprilskämtet).
2. Jag har aldrig hört en härmande sånglärka eller stare där härmningen inte utgör en del av sången. Det läte vi hörde var klockrent drillsnäppa, utan några som helst biljud före eller efter.
3. Första drillsnäpporna rapporterades den 28/3 längs Vättern enligt Svalan, plus några ex på andra håll följande dagar. Men dom bor ju inte i Göteborg, så dom är väl inte tillförlitliga?
4. Visst är obsen tidig, det reagerade vi båda på. Men, efter vad jag kunnat läsa mig till, så förekommer det visst att den t o m har övervintrat här. De flesta flyttar till Afrika, men en del bara till Sydeuropa också.
5. Om nu någon nybörjare råkar göra en felbestämning, så blir dom raskt uppläxade av ett helt garnityr experter. Ett bra sätt att skrämma bort framtida skådare tror jag. Det börjar nästan påminna om D D Harber, redaktör för The Sussex Bird Report i England på 50-talet. Till en rapportör, som anmälde att han sett en snöfink i Newhaven (i så fall första fyndet i England), skrev Harber att "det var naturligtvis en snösparv, din sabla idiot!".
6. Jag angav vid rapporteringen att vi inte såg fågeln och därigenom är det fritt fram att tycka vad man vill om den.

2005-04-05 18:41:37


Uno Unger     



Vi har fått en redogörelse från Leif om obsen på Brudarebacken och det var bl.a. mitt mål. Tack för det!

Jag har tänkt mycket på hur man skall ta upp ett sådant ämne som jag gjorde i denna tråd, utan att närmast berörda skall behöva känna sig kritiserade. Av den ton som genomsyrar Leifs inlägg har jag väl inte helt lyckats i mitt primära syfte, nämligen att dela med mig lite av det jag lärt mig under årens lopp utan att trampa någon på tårna.

Efter att många gånger fått tacksamma kommentarer från nybörjare och oerfarna skådare när jag "tillrättavisat" uppenbara felaktigheter, har jag dock blivit mer och mer övertygad om att det är sådan "undervisning" som uppskattas och som kanske leder till att man fortare kommer rätt i sina fortsatta fågelstudier.

Det är klart, om man går till väga som Leif nämner beträffande D D Harber, är ju risken uppenbar att man skrämmer bort potentiella framtida skådare. Men Leif du menar väl inte att den pågående diskussionen om trädpiplärkans och drillsnäppans fenologi påminner om det som du citerade i ditt inlägg.

Nej Leif det är nog inte nybörjarna man skrämmer bort, det är nog snarare vi gamla rävar som har svårt att ta till oss sådant som kan uppfattas som ifrågasättande av våra klockrena bestämningar.


2005-04-05 21:45:40


Kristoffer Nilsson     



Hej,

Jag har sett drillsnäppa vid två tillfällen före det datum du nämner, Uno.

Den tidigaste hämtas från Jonsered den 17 april 2001 och den andra observerades vid Tjörnarpssjön i Skåne den 20 april 1993. Annars ligger de flesta förstaobsarna i regel efter den 25 april för min del. Må väl!

2005-04-05 22:39:45


Klas Reinholdson     



Hej

Är nog den observatör från Torslandaviken som du syftar på Uno. Såg snäppan på håll i tubkikare då den var på stranden nära tornet och funderade på hurvida den var en skogs eller Drillsnäppa. Gungade som en Drillsnäppa och tyckte att den hade den vita glipan vid vingknogen och bedömde den som en drillsnäppa. Hade dock ej koll på fenologin som det visade sig. Är naturligtvis öppen för att ompröva min bestämmning då jag dessutom ser att andra som var där samma eftermiddag såg Skogsnäppa vilket verkar troligt om man så här i efterhand sammaväger "fakta" i målet. Är väl en "gammal" nybörjare som tagit upp skådandet efter 20 års uppehåll sedan min fältbiologtid :-). Tycker fö att kustobsar med dess forum tillför en ny positiv dimension till skådandet jämnför med förr.

mvh

Klas

2005-04-05 22:45:22


Björn Dellming     



Uno, det är naturligtvis väldigt känsligt att ifrågasätta någon annans observationer. Ingen gillar att bli "uthängd" som stringare (även om det säkerligen inte var avsikten!), framförallt inte om man har många års skådande i ryggen.

Fortsätt gärna att föreslå andra arter i de fall där det verkar uppenbart att felbestämning föreligger (som i fallet trädpiplärka, bivråk mfl...) men förutsätt inte att de nödvändigtvis är fel. Det är nog där folk känner sig lite tillknycklade. Du menar säkert inte som det låter eller tolkas ibland och jag har inget bra svar på hur man skall formulera sig för att undvika konflikt. T.ex har jag nu antagligen formulerat mig på ett sätt som möjligen kan ha indignerat dig på nåt sätt, vilket givietvis inte är min avsik(!). Folk tar illa upp för olika saker så man kan egentligen omöjligt gardera sig mot alla "tåtramp". Fortsätt som du har gjort hittills. Dom flesta häromkring känner dig rätt väl och vet att du endast eftersträvar en observations riktighet, inget annat :)

Slutligen är det ju i efterhand svårt att avgöra huruvida en observation är riktig eller ej. Har man inte sett fågeln själv så har man ju i princip bara statistik och odds att luta sig mot. Statistikavvikelser sker lite då och då, och vad är oddsen för att det ska dyka upp orientvadarsvala och hudsonspov i Sverige... eller övervintrande rödstjärt? Det är svårt att tro men sånt händer :)

2005-04-06 08:13:38


Magnus Unger     



I sammanhanget kan jag nämna att stenskvätta är en utomordentligt bra härmare i vissa fall. Jag vet mycket erfarna skådare som vid ett tillfälle hängt in skogssnäppa som egentligen var en stenskvätta som faktiskt enbart härmade en skogssnäppa under vissa perioder, alltså inget annat krafs runt omkring i sången.

Det kan vara mycket vanskligt att använda läte vid artbestämning om man inte ser fågeln också.

2005-04-06 08:32:19


Johan Frölinghaus     



Hörde en av stararna som häckar vid naturcentrum härma drillsnäppa i förra veckan!! Och jag hade även en drillsnäppelik skogssnäppa igår som en annan nybörjare ropa att det var en drillsnäppa! Jag tillrättavisade honom och han var tacksam för hjälpen! Han skulle komma tillbaka i slutet av april och jag ska då visa honom en riktig drillsnäppa.


2005-04-06 12:54:42


Leif Andersson     



Än en gång: Vi angav att fågeln enbart hördes. Se´n är det upp till var och en att dra vilka slutsatser ni vill.
Beträffande fenologin kan dock konstateras att under perioden 30/3 till 6/4 har 14 obsar rapporterats på Svalan. Bl a från Landsorts fågelstation 4/4 och från Hornborgasjön 1 + 6/4. Så dina ankomstdatum verkar väl sena, Uno.

Björn D borde ha blivit diplomat! Jag önskar verkligen att jag kunde uppvisa samma mogna reflektioner i mina inlägg, men jag har tyvärr alltför låg irritationströskel.

2005-04-06 22:14:03


Uno Unger     



Ok Björn, chansen för hudsonspovens uppträdande var nog mycket lägre än en drillsnäppa i början av april, men den stora skillnaden är att den förstnämndas uppträdande blev väl dokumenterat.

Ok Leif, det är förvisso möjligt att jag under snart 50 år har missat drillsnäppans egentliga ankomst med ca 3 veckor, men jag väntar fortfarande på att åtminstone någon av alla dessa tidiga drillsnäppor som årligen rapporteras under vårsträcket, säg före 15/4, kommer att dokumenteras lika bra som hudsonspoven.

Det vore minst lika intressant att få alla digiscopare att lägga ner lika mycket möda på att dokumentera extremt tidiga vårfynd av vanliga arter som man brukar göra för att få bilder på rariteter.

2005-04-07 03:35:14


Göran Gustafson     



Har samma erfarenhet som de flesta, att trädpiplärka och drillsnäppa återkommer i slutet på april. Om man nu hör eller ser en art tidigare än vad som är normalt får man också, tycker jag, vara beredd på att förklara vad man sett eller hört utan att känna sig alltför trampad på tårna. Kanske rrk behöver få in en rapport vid tidiga fenologiobsar. Rapporterna på svalan säger inte hela sanningen. Många obsar där kan ju vara felbestämda.

Som skådare lär man sig något nytt varje år. Många fick tex ny kunskap när domherren kunde låta som en bändelkorsnäbb i vintras.

Mvh
Göran

2005-04-07 09:47:16


Pär Lydmark     



Rrk Skåne kräver väl raritetsrapport på alla fynd som innebär nya fenologirekord om jag inte minns fel? Låter som en ganska rimlig strategi. Problemet med bristande dokumentation av tidiga fynd grundar sig nog till stor del på att många inte är lika intresserade av fenologiska data som av fåglars allmäna sällsynthet. Man tänker därför kanske inte på att det man står och tittar på egentligen är ganska sällsynt just nu eftersom det är vanligt en månad framåt. Därför lägger man kanske inte den extra kraften på att dubbelkolla artbestämningen genom att säkra alla karaktärer man bara kan, som man utan att blinka hade gjort om man stod framför en raritet.

2005-04-07 10:14:35


Markus Lagerqvist     



Den symbol som numera finns i Kustobsar efter obsar på intressant datum är väl en god indikation. För man pekaren över symbolen står det "Fynd under /period/ som rapporteras till Rrk".

Vet inte om detta skall tolkas som att det skall skrivas raritetsrapport på arten för att den skall godkännas?

Jag tolkade det så och skrev en rapport på den mindre strandpipare som rastade i Välen i slutet av mars. Korrekt? Jag har i alla fall inget emot att göra det, om detta kan öka vår kunskap om olika arters fenologi.



2005-04-07 10:58:51


Christer Fält     



Go fm!

Svar på huvudfrågan: Min tidigaste drillsnäppa de senaste 10 åren är den 27 april, de flesta fynden är i början av maj.

Svar på Pär Lydmarks undran om Rrk Skåne: Jag tror han minns rätt.

Hursomhelst, i ett annat sammanhang -microbirding/ Kristianstad - presenterade jag ett förslag, då riktat till Rrk Kristianstad (eller NO Skåne om man så vill) följande:

I "Vår fågelvärld" (nr 1/2004 s. 32) står det att läsa under rubriken Nytt från Raritetskommittén "I korthet kan nämnas att spelande dvärgsumphönor inte godkänns utan bifogad bandinspelning../../…"

Mitt förslag till Rrk är att ovan regel - "bandinspelning" ersätts naturligtvis med ett fotografi -skall tillämpas på arter som dyker upp på mycket extrema datum. Har man inget foto på den aktuella fågeln blir den per automatik alltid underkänd. Avslutningsvis. Jag inbillar mig då, måhända naivt, att regeln skulle fungera utmärkt eftersom den tar ingen som helst hänsyn till vem som ser den aktuella fågeln.

Det var inget populärt förslag, milt uttryckt, men flertalet gånger har ju impopulära förslag gett goda konsekvenser. När det gäller "uppläxning" så har jag personligen oxå råkat ut för det här i Göteborg och annorstädes genom åren, den goda konsekvensen av det har snarare utvecklat mitt skådande och det är jag mycket tacksam för!!

/Mvh


2005-04-07 11:32:29


Björn Dellming     



Foton på fåglar talar ju onekligen sitt tydliga språk och är definitivt det bästa sättet att få sin observation godkänd. Problemet kan ju bli en del råbrutala havsfågelfynd som ej dokumenteras... t.ex den petrell som sågs i halland i höstas. Finns det foto på den? Ska man per automatik underkänna en sån obs? Eller när man står på Hönö nån blåsdag och Sveriges första fregattstormsvala kommer glidande. Har man sinnesnärvaro då att gräva fram kameran ur ryggsäcken? Eller om nån rar anka passerar 2 km ut från land? Går det överhuvudtaget att dokumentera sånt?

2005-04-07 11:52:22


Christer Fält     



Hej!

Håller med dig Björn, förslaget har många brister, du pekar på några, ett annat är ekonomiskt, det vill säga det kostar en slant att köpa en kamera och så vidare. Jag är den förste som underkänner mitt eget förslag.

Likafullt är kärnan, eller poängen i mitt förslag att något måste göras, det vill säga reda ut den härva av extrema fenologiobsar som sker varje år, inte nya arter för landet eller goa "stänkare" generellt. Det är RK:s arbete, hur de arbetar har jag inga synpunkter på.

Ett exempel: Om någon finner en spov på en vadarstrand i mars och därefter rapporterar den på Svalan som en småspov, så kan vederbörande ha rätt i sin artbestämning, men flertalet skådare i vårt land skulle resa sig ur hockeysoffan och ropa "Utvisning!!" Vadå utvisning? Kolla på bilden denna någon tagit..och så vidare. Kanske täppte personen ifråga till truten på experterna, om det nu är en drivkraft i livet, eller i skådandet generellt, eller så blev denna någon "utvisad" med en ny insikt om fenologi.

Så Björn, skulle omständigheterna vara så att ingen bild var möjlig, då kan man skriva en rapport på fågeln, just det som Pär och jag antar att Rrk Skåne gör.

/Mvh

2005-04-07 12:27:54


Björn Dellming     



Som sagt. Ett foto är det bästa sättet för att få belägg för sina obsar och visst kan det vara en kick att få trycka in en A4-utskrift av en fenologibomb i nån experttrut, men det är inget jag strävar efter. Och rapporter antar jag att de flesta skriver när de ser nåt extremt. Utom möjligtvis de som skådar för egen del och inte för att få sina obsar godkända och publicerade i rullorna.

Jag slarvar visserligen en hel del med rapportskrivandet (av lathetsskäl) men försöker bättra mig på den punkten. Jag gör det dock inte för min egen del utan för att andra ska bli nöjda.

2005-04-07 14:00:35


Kristoffer Nilsson     



Jag tycker inte att det finns någon anledning att skriva rapport på en mindre strandpipare i slutet av mars. Det är väl inte så extremt?

När det gäller tillrättavisanden och påpekanden av andras observationer så tycker inte jag att man bör göra sådana i ett allmänt forum. Ett allmänt forum tycker jag ska beröra just saker som kan vara av allmänt intresse och inte urarta i personliga diskussioner som det ofta tenderar att bli i detta forum. I de senaste diskussionerna så har det ju nästan känts som någon form av "rättegångsstämning" och det kan väl inte heller vara meningen? Nej, lös sådana här saker per telefon eller e-post med vederbörande och diskutera sedan i allmänna ordalag huruvida det är möjligt att se ex-vis en drillsnäppa i början av april.

Fotodiskussionen vill jag också kommentera och jag tycker att det är bra att många fåglar dokumenteras med fotografier, men även det har ju faktiskt sina brister. Minns bara vadarsvalan på Ängsnäset! Ingen kan ju säga att den inte var fotodokumenterad :o) men det tog ändå RK flera år att publicera den samtidigt som rrk Skåne publicerade den omgående! Utifrån samma bildmaterial vet jag dock inte. Som utvecklingen ser ut så är det väl inte främmande att man ska inkomma med DNA-prov om ca 15 år för att få en fågel av en viss art godkänd och då är frågan hur den moderna skådarens utrustning ser ut? :o)

Personligen tycker jag att svensk fågelrapportering är väldigt långt framme, men jag tycker samtidigt att man är alldeles för fokuserad på rariteter i fågelrapporterna och många rrk saknar fundamental kunskap om den "triviala" fågelfaunan i regionerna. Åtminstone när det handlar om dokumentation. Det är min åsikt och andra har säkert en annan.

Som avslutning tycker jag att man bör kunna försvara en rapporterad observation eftersom den då blir offentlig och kan/vill man inte det så bör man undvika att rapportera den. Sedan ska de som eventuellt "sänker" obsen kunna stå till svars för sitt beslut.

Å andra sidan är det inte särskilt svårt att göra ett Monty Pythonliknande drama av alltihop. Tänk er själva att en grupp skådare ska läsa ett papper och ta ställning till om det som beskrivs på pappret är riktigt eller inte riktigt när ingen i gruppen har varit i närheten av den beskrivna fågeln! Inga dåliga egenskaper man bör ha i så fall, som jag ser det... :o) Må väl!

2005-04-07 15:31:46


Markus Lagerqvist     



Lustigt att du nämner DNA-avläsare Kristoffer. Lyssnade häromdan på ett föredrag om framtidens "skådar-kitt".

En manick som förespåddes var just en liten, smidig DNA-läsare, typ storlek mobiltelefon som ger omedelbara profiler som matchas mot inlagd nyckel.

En annan innovation som spekulerades i var en vidareutveckling av kikaren, men en inbyggd artbestämingsfunktion. Du står ute på Hönö och får in en avlägsen lira i tuben - denna avläser fågelns profil, karaktärer etc. och matchar mot ett omfattande minnesarkiv och serverar dej artbestämningen!

Kanske låter som scifi idag, men om tio år ...

Tycker dock att just den artbestämmande kikaren låter som en riktig glädjedödare!



2005-04-07 16:27:06


Pär Lydmark     



Markus, det där föredraget du var på häromdagen... det var möjligen inte ungefär sex dagar sedan? Dvs den 1 april? :) Låter som helt orimliga produkter båda två, i alla fall i mina öron.

När det gäller det du frågade tidigare i tråden - symbolen vid Mindre strandpipare som visar texten: "Fynd under /period/ som rapporteras till Rrk" betyder detta inte att någon blankett behöver skrivas. Formuleringen genereras direkt i Svalan baserat på rapportmallen, och visas för de månader man angett på respektive art. Detta månadsspann motsvarar bara i princip de observationer som vi i Rrk sedan kommer att publicera i Fågelrapporten i FpV. Tycker själv att formuleringen av texten inbjuder till feltolkning av det slag du gjorde, dvs att blankett måste skrivas. Bortse därför från den formuleringen och gå istället på förklaringen som finns i rutan Teckenförklaring: "Fynd under intressant period".

Symbolen som betyder att blankett måste skickas in finns även den i Teckenförklaringsrutan och har förklaringen " Kräver blankett till Rk/Rrk". För närvarande finns ingen möjlighet att visa denna symbol endast vissa tider på året, det kanske kommer framöver.

Hur ska man då veta om man ser en obs orimligt tidigt? Har man FpV och det gäller Göteborg kan man bläddra fram förra årets fågelrapport och titta i fenologiredovisningen, men det är ju inte helt smidigt. Vi har planer på att mata in alla fenologidata en databas som kan kommas åt härifrån Kustobsar, men vi har inte hunnit med detta än. Förhoppningsvis kommer det på sikt.

När det gäller bildbevis kontra raritetsblankett är det naturligtvis så att både för oss i Rrk och för rapportören är det enklast med fotodokumenterade arter. Finns bra bilder behöver ingen detaljerad rapport skrivas, och bedömningen blir enkel. Precis som Kristoffer säger är det ibland hopplöst svårt att försöka bedöma fynd från en beskrivning på ett A4. Men man ska inte tvinga folk att släpa med sig kameror. Det är såklart helt upp till en själv om man gillar att ta bilder eller inte.

Slutligen: När det gäller orientvadarsvalan skriver du Kristoffer att Rk väntade flera år med att godkänna den, medan Rrk Skåne publicerade den direkt. Jag måste missförstå dig, antar jag? Rrk Skåne kan väl inte egenhändigt godkänna en art som Rk skall granska? Eller var det inte så du menade?

2005-04-07 18:36:54


Markus Lagerqvist     



Per, nej det var inte den första april ;) Föredraget hölls av Anders Lundquist från Naturbokhandeln, men visst - nog var det lite vilda spekulationer från hans sida.

Från mitt eget jobb har jag dock som ytligast kommit i kontakt med artificiella neurala nätvärk ("artificiell intelligens"), som bl.a. kan användas för mönsterigenkänning. Det fina är att de är självlärande och används av bl.a. militär och flygplatssäk för att känna igen och identifiera hot. Så varför skulle de inte i framtiden kunna lära sej att känna igen den där större liran som vi alla suktar efter på Kråkudden...!

Framtiden får väl utvisa vilken teknik vi kommer att släpa runt på, men en DNA-läsare känns väl inte helt omöjligt, i alla fall bland ringmärkare?

Nåväl, känns på något sätt som att jag börjat glida lite från ämnet "Drillsnäppans fenologi" ;)



2005-04-07 19:21:17


Leif Andersson     



För allra sista gången: Vi rapporterade en obs med kommentaren "hördes", vilket innebär att vi inte kunde göra en tveklös bedömning. Så vitt jag vet finns det inget förbud mot den typen av rapporter i Kustobsar. Och att bli kritiserad för det var väl vad man kunde vänta sig. Det irriterar mig inte ett dugg.

Vad som gör mig förbannad är däremot tonen i vissa inlägg. Jag har uppenbarligen råkat trampa på nå'n fot vid något tillfälle och får igen för det nu.

Att jag upprepade gånger hänvisat till rapporteringen i Svalan är inte för att hävda att vi hade rätt, utan för att ifrågasätta möjliga ankomstdatum. Även om det med visshet förekommer en hel del felaktga rapporter i Svalan, så är det väl magstarkt att avfärda Landsorts fågelstation, eller rapporterna från en, så vitt jag vet, mycket välrenommerad skådare vid Hornborgasjön som felaktiga.

Jag instämmer med Kristoffers inlägg (7/4) om att mycket av den här och andra diskussioner i forumet borde ske i andra former. Det har förekommit lite väl många otrevliga inslag även tidigare.

2005-04-07 20:53:24


Kristoffer Nilsson     



Hej Pär och övriga som är intresserade av detta lilla sidospår.

Nej, du missförstår mig inte för det är faktiskt så. I FiSken 2001 (Lund 2002) finns följande text:
"Första Sverigefyndet av denna långväga gäst är ett faktum." Sedan följer mer löpande text och lite längre ned går det att läsa: "Arttillhörigheten var länge omdebatterad, men efter rigorösa studier av skinn och foto anses den nu säkert bestämd.". Rk publicerade den ju först i efterhand i Fågelåret 2003 (Stockholm 2004)!!! Må väl!

2005-04-07 22:04:58

 
Magnus Unger     



Angående orientvadarsvalan kan ju Rrk Skåne skriva den texten bäst dom vill, dom har ändå ingen rätt att godkänna den. Hade det varit så att RK underkänt den hade Rrk Skåne fått backa, så det dom skrev har egentligen inget värde.

Angående drillsnäppan Leif pratar om så finns det självklart inget förbud mot den sortens rapporter, men kan man inte göra en tveklös bedömning bör man markera obsen som artbestämning osäker och förklara varför i kommentaren.
Detta kan man gå in i efterhand och ändra på obsen genom att bock för Artbestäming osäker, detta går tyvärr inte att göra direkt vid rapportering men kommer vara möjligt i Nya Svalan.

2005-04-08 13:13:54



Svara på
detta inlägg