FORUM 
» Senaste inläggen
» Översikt

» Föreningsfrågor (84)
» Kustobsar (80)
» Svalan (76)
» Lokaler (179)
» Utrustning (65)
» Atlasinventeringen (38)
» Fågelskydd (55)
» Torslandaviken (25)
» Rapportering/RRK (49)
» Fältbestämning (189)
» Observationer (291)
» Foto (49)
» Kustfoto (51)
» Upplevelser i fält (78)
» Köp & Sälj (298)
» Samåkning (34)
» Övrigt (631)

     LOGGA IN 
För att göra inlägg i forumet måste du logga in. Eftersom forumet drivs i samarbete med Kustobsar, är det Kustobsars användaruppgifter som gäller.
ANVÄNDARNAMN

LÖSENORD

» Ny användare
     Övrigt 


Direkt till
senaste svaret


Visa fler trådar
under Övrigt


Till
översikten
Rekordstor snösparvsflock?

Kristoffer Nilsson     



Hej!

Jag läste ikväll om Ivar Tengklints, i mina ögon, enorma snösparvssumma från Halland. För egen del har jag vid några tillfällen sett flockar med tresiffriga antal i södra Sverige, men 800 ex känns ju helt enormt! Grattis! Det måste ha varit en underbar syn.

Är detta ett rekordstort antal i Halland, eller kanske på hela Västkusten, eller har det setts större antal tidigare? Var det en flock, Ivar? Må väl!

2006-02-22 23:11:14


Johan Svedholm     



De högsta noteringar jag hittar vid en snabb genombläddring av gamla fågelrapporter härrör från 1985 då en flock på 1000 ex sågs på Galtabäcks skär 30/3 samt 800 ex vid Lugnet, Varberg 7/4. Men dylika bautaflockar verkar definitivt inte höra till vanligheterna.

/Kalenderbitar'n

2006-02-23 01:24:35


Kristoffer Nilsson     



Tack för ditt svar, Johan. Ja, vilka flockar! Kanske den största flocken på 20 år i alla fall.

Om jag minns rätt så var vintern 1985 ganska sträng (åtminstone i Skåune) och detta är väl nästan den första riktiga vintern sedan Tjernobylkatastrofen och den var väl 1986? Kan det finnas ett samband eller är det en ren tillfällighet? Vad tror ni? Hur såg det ut före 1985, Johan? Orkar du kolla på det? Det var ju ett par rejäla vintrar på 1980-talet... Må väl!

2006-02-23 13:30:34


Martin Oomen     



Hej Kristoffer och er andra

Jag tror personligen inte på något samband mellan vinterkylan och flockstorlek.
I snösparvens fall tror jag att rör sig om en rejäl beståndsminskning sedan 80-talet.
Jag tror att det var betydligt vanligare med stora flockar av snösparv och även andra fältsparvar längre tillbaks i tiden, men det kan kanske Uno eller andra "gamla uvar" redogöra för här på forumet.

//Martin

2006-02-23 18:46:22


Niklas Aronsson     



Jag är väl knappast någon gammal uv, mer en liten sparvuggla, men jag försöker ändå:
Att snösparven minskat kanske stämmer, men att minskningen skulle vara rejäl kan jag inte finna stöd för i Svensk fågelatlas, där skriver man att vinterfynden ska tolkas med försiktighet på grund av att antalet stubbåkrar minskar, vilket i och för sig också kan vara ett skäl till att den verkligen minskar. Beståndet anges i spannet 25 000 - 100 000.
Följande större flockar på fler än 500 (förutom den på 800 som är upphovet till denna tråd) hittade jag i Svalan mellan 1958 och 2005 rapporterade från hela landet. Antalet inlagda rapporter ökar naturligtvis enormt när man kommer in på 2000-talet. På 60-talet är det nästan bara Uno som rapporterat in sina snösparvar till Svalan ;-)
Vassegoa:
500 ex Kvismaren, Nrk 5.1 1968
600 ex Grönhögen, Öl 3.11 1973 Ragnar Hall, Ulf Gärdenfors
600 ex Sörsalbo, Västerfärnebo sn, Vstm 2.2 1975 Kalle Källebrink
550 ex Trollebo, Almnäs, Hjo, Vg 24.1-19.2 1978 Patrik Åberg
2000 ex Gräsgårds hamn, Öl 31.10 1982 Andreas Grabs
750 ex Innervik, Skellefteå, Vb 9.4 1983 Staffan Andersson
1200 ex rast Rörbosjön, Fläckebo sn, Vstm 8.4 1984, Kalle Källebrink
500 ex Ölands södra udde, Ottenby, Öl 1.11 1985 Per Johan Ulfendahl
500 ex Barkarby flygfält, Norra Järvafältet, Upl 8.4 1985 Holger Stensson
1000 ex Nygårdsslätten, Vargön, Vg 29.3 1985 Jan Mogol
500 ex Angarnsjöängen, Upl 4.4-10.4 1985 Stockholms rapportkommitté
4000 ex Degernäs by, Umeälvens delta och slätter, Vb14.4 1986
500 ex Degernäsbäcken, N väg, Umeälvens delta och slätter, Vb 6.4 1993
500 ex Ottenby, Öl 1.11 1994 Anders Haglund
500 ex Örsundsbro, Upl 8.4 1995 Andreas Grabs
500 ex Delsbo, Hls 29.3 1999 Hälsinglands rapportkommitté
800 ex Degernäs by, Umeälvens delta och slätter, Vb 19.4 2001 Per Hansson
500 ex Gustafs, Dlr 24.3 2002 Linnea Jakobsson, Andreas Sandberg
1000 ex Lingbo, Årsunda, Gstr 27.3 2004 Johan Södercrantz
1000 ex Sebybadet, Öl 13.11 2005 Mats Wallin

Som synes är det vissa lokaler som återkommer: Sebybadet (Gräsgårds hamn) och Umeälvens delta framför allt. Det är få stora flockar på Västkusten.


2006-02-23 21:47:28


Kristoffer Nilsson     



Hej igen!

Vilken sammanställning, Niklas! Tack för den! Jag kan komplettera flocken vid Nygårdsslätten i mars 1985 till 2000-2500 ex den 28:e som jag fått uppgift om från Göran Darefelt på e-posten under dagen.

I Falsterbomaterialet syns en minskning för arten sedan 1970-talet. Man får väl helt enkelt hoppas att man får se en sådan jätteflock någon gång. Det måste vara magnifikt... Må väl!

2006-02-23 22:51:05


Kristoffer Nilsson     



Jag glömde nämna att den största flocken i Vg, som publicerats, sågs den 16.12 1962 och den uppskattades till drygt 3000 ex. Platsen var Nygårdsslätten, Vargön. Även 1500 ex från samma plats den 25.3 1983 kan nämnas.

2006-02-23 23:01:03


Robert Brunström     



Jag kan ju inte så mycket om snösparv men kollade lite väderstatistik efter att ha läst Kristoffer Nilssons inlägg om vintrar efter Tjernobylkatastrofen.

Saxat från SMHI:
Ända nere i Skåne och Blekinge har det på vissa platser varit snötäckt sedan 27 december, och där är man nu uppe i den längsta sammanhängande perioden med snötäcke sedan 1982.

I en pdf-fil från SMHI läste jag att:
1996 var årsmedeltemperaturen under det normala för första gången sedan 1987. Isvintern 95/96 var dessutom väldigt lång.

Vill dessutom minnas att 1987 bjöd på en rent ut sagt svinkall vinter här på västkusten.

Jaja, mer eller mindre värdelöst vetande för den som är intresserad. Ha det gôtt!




2006-02-24 01:59:37


Leif Klinteroth     



Upplysningsvis så fanns flocken ej kvar igår. Jag pratade med Ivar och Gert igår. Det var en mäktig syn. De är lite oense om antalsbedömningen. Gert menar att flockstorleken låg på ca 1000 ex. Således troligen en flock på väg norrut. De anländer ju tidigt till fjällvärlden.

2006-02-24 09:19:19


Johan Svedholm     



De enda större flockarna i övrigt som jag hittar i västkustrapporterna är 500 ex Getterön 2/12 -77 samt 350 ex på samma lokal 23/3 -87. Precis som Robert skriver var ju vintern 1987 duktigt kall med isläggning långt ut i Skagerack/Kattegatt (man kunde ta bilen till Galterö, typ). Men det verkar ju inte ha gett upphov till några jätteflockar på Västkusten i alla fall.
Dessutom kan nämnas att 22/10 1963 noterades hundratals snösparvar över Göteborg, och 23/10 1966 minst 300 ex över V. Frölunda. Men då rörde det sig om fåglar på nattsträck!

2006-02-24 09:54:56


Kristoffer Nilsson     



Ja, jag har flera häftiga gradtal från 1987 i obsboken från Skåune osså, men det var väl den sista tuffa vintern på 1980-talet? Tack för alla svar och redogörelser kring min ursprungliga undran. Man kan ju undra hur man kan uppskatta antalet till "minst 300" på nattsträck, men det kanske är en annan fråga? ;) Trevlig helg!

2006-02-24 19:23:16


Johan Svedholm     



Nattsträcksiffrorna är noterade över lite längre tidsperioder (2 timmar 1966 och 1 timme 1963) så det rör sig snarare om kontinuerligt sträckande fåglar snarare än en samlad flock, och då blir det ju lättare att uppskatta antalet. Siffran från 1963 (som f.ö. Uno är skyldig till) är dessutom noterad över olika delar av Göteborg, så det måste varit ett bra sträck på bred front över stan. Ganska fräckt med sånt kraftigt nattsträck av snösparv förresten, själv tror jag aldrig jag hört snösparv på nattsträck. Men man är ju inte så skådaraktiv under oktobernätterna förstås...

2006-02-24 20:45:00


Kristoffer Nilsson     



Hej igen!

Intressant läsning, Johan. Jag har själv, under olika perioder, följt nattsträcket och visst hör man lockläten, men hur kan man med säkerhet veta hur många fåglarna är? Skådar man vid en fyr eller vid annat skarpt sken kan jag köpa att man kan räkna de fåglar man ser i ex-vis fyrskenet. Hur gick det till i Göteborg på 1960-talet? Det vore kul att få lära sig lite om hur ni gjorde då.

Jag har heller aldrig hört en nattsträckande snösparv. Må väl!

2006-02-25 10:20:43


Aimon Niklasson     



Från våra naboländer finnes följande notater(>300 ex)
Norge
450+ 060122 Rogaland Klepp (Norges nos! eller SV hörn)
1000+ 060102 Rogaland Klepp
550+ 051126 Rogaland Jaeren
1000+ 050413-20 Nordland Narvik
1500+ 050414 Troms Tromsö
500+ 050126 Rogaland Jaeren
1400+ 041121 Rogaland Jaeren
4000+ 041010 Finnmark Vadsö
400+ 040419-22 Finnmark Vadsö
3000 040403 Nordland Andöy
350+ 040131 Rogaland Klepp
300+ 040101 Vest Agder Lista
500+ 030223 Nordland Skjerstad
2-3000 020402 Nordland Bodö
600+ 010418 Nord Tröndelag Stjördal
300+ 010323 Vestfold Horten

i Danmark enl Dofbasen från 2000 finns en obs 24/2 2006 på 1200 individ vid Albord i övrigt 21 obsar mer än 300 bara en av dom är över 500.

Tanke; Samlas dom upp längs Norska kusten och sträcker ut från Rogaland och sen når dom pga olika omständigheter Danmark eller svenska västkusten vissa år. Vad äter dom för frön egentligen??Kan det vara mållor eftersom dom är så kusttrogna??


2006-02-25 10:59:38


Kristoffer Nilsson     



För att sätta 300 nattsträckande snösparvar i ett perspektiv så kan jag nämna att säsongssummorna under Gunnar Roos period som räknare i Falsterbo bara fyra gånger passerade fler än 200 snösparvar (1973, 1974, 1976 samt 1994). Jag vill poängtera att detta avser dagsträcket. De senaste åren vid Smithska udden i Göteborg har bjudit på följande siffror: 2003: 7 ex, 2004: 12 ex samt 2005: 4 ex.

Finns det fler uppgifter om stora nattrörelser av snösparv eller andra arter i Göteborg historiskt? Skicka gärna till mig i så fall. Uppgifter om dagsträck är också väldigt intressant och tas tacksamt emot. E-post går bra: kristoffer.nilsson5@comhem.se. TACK!!

2006-02-25 12:23:38


Uno Unger     



Min gamla uppgift från 22/10 1963 utgjordes av minst 100 ex, som passerade över Skytteskogen i Göteborg mellan 22:00 och 23:00. Det får naturligtvis ses som en mycket grov uppskattning baserat på hur många lockläten som hördes under den timman bevakningen gjordes. I detalj hur många lockläten som hördes per tidsenhet eller totalt har jag tyvärr inte noterat. Det skulle ha varit intressant att veta hur många som egentligen passerade den natten, kanske 1000-tals. Risken finns ju också att man blev totalt lurad av några snösparvar som snurrade runt i området hela tiden, även om det inte förefaller särskilt sannolikt.

2006-02-25 13:08:33


Uno Unger     



Beträffande nattsträck avfärdas det kort i BWP, där det står: "Migration nocturnal, also diurnal.", vilket troligen bör tolkas som att flyttningen huvudsakligen sker nattetid. Så Johan och Kristoffer ut och lyssna under oktobernätterna!

2006-02-25 13:48:07


Kristoffer Nilsson     



Eftersom detta med nattsträckande snösparvar var en total nyhet för mig så har jag kollat runt lite på olika platser och hört hur erfarenheten ser ut rörande detta. Det visade sig vara lite olika och jag redovisar ett sammandrag av de svar jag har fått hittills.

Från Falsterbo fick jag inte kontakt med någon som hade någon erfarenhet alls av nattsträckande snösparvar trots en fråga till fågelstationen. Vid Ottenby gör man bedömningen att det inte är direkt ovanligt att man hör nattsträckande snösparvar även om det inte rör sig om några jättesummor utan det är några enstaka man hör då och då. Den skådare jag fick svar från vid Utsira hade ingen erfarenhet av nattsträckande snösparvar och från Stora Fjäderägg fick jag svar från flera skådare, varav bl a en som varit där massor med gånger, utan att höra nattsträckande snösparvar. Däremot fanns erfarenhet av både nattsträckande lappsparv och snösparv från Umeås östra och västra utkanter, men då har det endast rört sig om enstaka eller ett fåtal ex.

Vad det verkar så är erfarenheten större, längre österut i landet, av nattsträckande snösparvar. Hur vanligt är det med nattsträckande snösparvar på Västkusten? Ni som har hört, eller aldrig har hört, nattsträckande snösparvar kan väl lite kort skriva i forumet så får vi kanske snabbt en uppfattning om hur vanligt detta är. Hur ofta har du hört nattsträckande snösparvar före och efter den observation du gjorde på 1960-talet som nämns ovan, Uno?

Ja, jag ska ge mig ut i oktobernatten när den tiden kommer. Jag har stått ute i oktobernatten (och novembernatten) många gånger under de senaste drygt 15 åren utan att lyckas, men skam den som ger sig... Trevlig helg!

2006-03-10 19:58:55


Uno Unger     



Mitt minne på äldre dagar är inte vad det borde vara, så jag kan tyvärr inte svara på om jag hört snösparvar nattetid vid andra tillfällen, än det som presenterats tidigare i denna tråd. Jag håller dock för tillfället på med att gå igenom mina gamla anteckningar, så om jag hittar något mer om nattsträckande snösparvar så hör jag av.

Troligen är väl inte den uppgift jag ovan citerat från BWP tagen helt ur luften, så någonstans borde väl uppgifter om nattsträckande snösparvar vara publicerade. Är det någon som känner till någon sådan publikation, så hör gärna av er till detta Forum.

2006-03-11 10:40:42


Johan Wallander     



Som svar på Kristoffers upprop kan jag nämna att klockan 00.30 den 27 oktober 1999 hörde Torgny Nordin och jag minst 5 snösparvar som sträckte söderut över Skanstorget. Detta var första och hittills enda gången jag har hört snösparv nattetid, trots att jag numera aktivt lyssnar efter snösparv när jag är ute i sena oktobernatten.

2006-03-11 21:46:20


Ingemar Åhlund     



Den största flock jag kan minnas från Bohuslän är de 500-600 ex som rapporterades från Frölands ängar, Uddevalla kommun 6 april 1985.

2006-03-12 11:22:00


Aimon Niklasson     



Kanske kan det löna sig att läsa vad Niko Tinbergen en gång i tiden skrev om snösparven enl ett citat jag fann på nätet. Han brukar ju vara ganska detaljerad (tyvärr fanns den inte i mina gömmor)
Särskilt slutraderna tycker jag verkar intressant...

Contributed by David Freedland Parmelee
[Published in 1968: Smithsonian Institution United States National Museum Bulletin 237 (Part 3): 1652-1675]

To those who dwell in the North Temperate Zone, the snow bunting is the very epitome of an arctic bird, a true creature of the snows for which it is so aptly named. It usually appears only in the dead of winter, often on the heels of a storm that has blanketed the countryside with white. Though certainly capable of flying southward to warmer climes, it remains with the cold and snow, and seldom strays below the northern two tiers of the United States, content to glean its hardy livelihood from the few seed-spikes of grasses and weeds the carpet of winter leaves exposed. And as soon as the warming spring sun begins to melt the wandering drifts, the vagrant flocks disappear as suddenly as they came, on route back to their northern home.

But to those who know it on its northern breeding grounds, the snow bunting is the harbinger of warmer times to come. As George M. Sutton (1932) wrote after spending the long winter on Southampton Island: "Only the North Countryman knows how welcome is the cheerful greeting of the little Amauligak when it returns in the Spring. The whole world may be white, the sky overcast, and the wind boisterous or cruel; but when the Amauligak comes, winter is near its end. All of us, even the fatalistic, phlegmatic Eskimos, found ourselves listening every morning in February for the familiar note of this bird. But Amauligak's vital problems are not easily solved, when he returns too early; so he waits until he is sure the drifts are soon to melt. And it often seems that he is a long time in coming."

Much of the following account of this species is based on my own experiences shared with G. M. Sutton (Sutton and Parmelee, 1954) on Baffin Island and with S. D. MacDonald (Parmelee and MacDonald, 1960) on Ellesmere Island. Other detailed sources referred to repeatedly by author only in the following pages are those by Niko Tinbergen (1939), H. F. Witherby et a1. (1941), Finn Salomonsen (1950-1951), and Alfred Watson (1957).

Spring.--T. S. Roberts (1932) thus describes the species' departure from its wintering grounds in Minnesota: "Migrating by day as well as by night, the Snow Bunting may be seen on days in March and early April passing in a continuous stream at no great height above the earth. It is not in flock formation but scattered, the birds calling to one another as they move steadily onward in undulating, erratic flight, a few dropping out now and then to alight and feed."

The arrival date of snow buntings on the breeding grounds may vary considerably from year to year in a given locality. Salomonsen notes "When the spring is especially inclement the Snow Bunting can be delayed almost a month." Tinbergen cites the careful records kept by Johan Petersen, first governor of Angmagssalik in southern Greenland, which showed first arrivals as early as February 10th and as late as April 8th, with an average arrival date for 17 years of March 21st. While Pleske (1928) attributes such variation to climatic conditions in the breeding area, Tinbergen thinks it "may be due to a considerable extent to weather conditions at the last stage of the migration route." The birds often arrived in southern Greenland following stormy weather from the east. He adds: "The arrival of new birds always occurred during the early morning, up to about 6 or 7 a.m.; during the first three hours after midnight, flocks were often observed that did not alight but passed on."


2006-03-12 15:18:35

 
Kristoffer Nilsson     



Spännande läsning. Tack för svaren.

Finns det verkligen inte fler erfarenheter av sträckande snösparvar på Västkusten? Är det verkligen så sällsynt och vad beror det på i så fall? En tanke som jag själv har haft är att fåglarna kan flyga för högt för att vi ska kunna uppfatta dem från marken. Finns det andra teorier? Må väl!

2006-03-12 21:32:46



Svara på
detta inlägg