FORUM 
» Senaste inläggen
» Översikt

» Föreningsfrågor (84)
» Kustobsar (80)
» Svalan (76)
» Lokaler (179)
» Utrustning (67)
» Atlasinventeringen (38)
» Fågelskydd (55)
» Torslandaviken (25)
» Rapportering/RRK (49)
» Fältbestämning (189)
» Observationer (291)
» Foto (49)
» Kustfoto (51)
» Upplevelser i fält (78)
» Köp & Sälj (299)
» Samåkning (34)
» Övrigt (631)

     LOGGA IN 
För att göra inlägg i forumet måste du logga in. Eftersom forumet drivs i samarbete med Kustobsar, är det Kustobsars användaruppgifter som gäller.
ANVÄNDARNAMN

LÖSENORD

» Ny användare
     Övrigt 


Direkt till
senaste svaret


Visa fler trådar
under Övrigt


Till
översikten
Fågelbordsfångst

Daniel Gustafsson     



Hej!
Jag håller på för fullt med mitt doktorandarbete på käklöss på fåglar, och kom för mindre än en vecka sedan tillbaka från min senaste insamlingsresa till Öland. Under mina tre veckor på Ottenby märkte jag att många av de stannfåglar vi fångade hade antingen lusägg eller juvenila individer på huvudet, och många av de insamlade kroppslössen är också juvenila. Jag föreställer mig att detta innebär att de kommer att vara adulta inom kort, t.ex. nu i vinter. Därför letar jag nu lite efter fågelbord i Göteborgstrakten vid vilka vi skulle kunna sätta upp nät och fånga in fåglar. Vi har tillstånd att fånga fåglar så länge som vi har markägarens tillstånd, och förhoppningsvis kommer jag i så fall att kunna ha med mig en ringmärkare som ser till att det går rätt till (har inte licens själv...).

I princip alla arter som finns vid fågelbord är intressanta, men mest intressant är väl bord som regelbundet besöks av t.ex. stenknäck, svartmes, tall/entita, tofsmes, hackspettar, nötväcka, trädkrypare och andra lite mindre vanliga arter. Även t.ex. fasan, kråkfåglar och ringduva är högst intressanta, även om jag i nuläget inte vet hur jag skulle fång in dem... Vi kommer försöka sätta upp nät vid Zoologen för att få in de flesta vanliga arterna, men det finns i princip ingen bortre gräns för hur många individer vi måste kolla på för att kunna samla in ett tillräckligt stort material.

Insamlingsdetaljer: jag använder mig på småfåglar av en gasningsmetod vilken dödar alla parasiter men lämnar fågeln oberörd. En krage av ett lufttätt tyg sätts kring fågelns hals, och dess bakkropp nedsänkes i englasburk i vilken ligger en bomullstuss indränkt i etylacetat. Kragen spänns sedan fast med burkens lock, så att fågelns huvud hela tiden är utanför. Sedan får de hänga där i 5-30 minuter beroende på storlek. Lössen uppsamlas sedan på burkens botten. Det trevligaste är naturligtvis ifall man kan göra detta inomhus där det är varmt och torrt. Etylacetaten luktar dock en smula (eftersom Hampus kanske läser detta får jag väl säga som det är att det luktar en hel del) och man kan bli en aning dåsig av det efter ett tag. Någon form av kompromiss mellan utomhus och inomhus är därför det bästa.

2007-10-19 14:48:27


Aimon Niklasson     



Du får gärna höra utav dig till
aimon (snabela)bahnhof.se

2007-10-19 15:40:03


Pär Lydmark     



Hej!

En liten teknisk fråga bara. Den metoden du beskriver går ut på att fågeln hänger i nån slags nackkrage i en burk medan resten av fågelns kropp utsätts för gasbehandling varvid alla löss trillar ner på burkens botten. Det borde ju innebära att alla löss utom de som huserade på fågelns huvud har samlats in. Ändå har du noterat att fåglarna hade mycket lusägg eller unga löss på just huvudet. Frågan är alltså: hur undersöktes lusmängden på huvudet med ovanstående metod? (Eller är det bara en ren observation som inte har något med mätmetoden att göra?)

Sen kan man kanske diskutera om man verkligen kan använda begreppet "en metod som lämnar fågeln oberörd" för en metod som går ut på att fågeln får hänga i en krage nedsänkt i ett gasmoln som "luktar en hel del och gör en dåsig" i upp till en halvtimma... men jag ska nog inte ge mig in i någon diskussion om det eftersom jag egentligen inte vet särskilt mycket om hur det går till vid provtagningen. Anledningen till att jag skrev det här inlägget var som sagt bara att jag blev nyfiken på hur lusmängden kan mätas på huvudet när huvudet är utanför lusuppsamlingsburken. Det låter som ett klockrent Moment 22 :)

2007-10-19 16:05:19


Hampus Lybeck     



Egentligen borde väl Daniel svara, men jag blev så sugen eftersom jag varit med och jobbat med det här. Småfåglar sitter kortare tid än 30 min i burken, snarare 10. Under tiden fågeln behandlas letar man igenom huvudfjädrarna med pincett.

2007-10-19 17:53:31


Fredrik Kronhamn     



Jag är för övrigt väldigt nyfiken på hur det ser ut när fasanen hänger i glasburken och kippar efter andan :-D
Får vi se en youtube-video på det?

..kanske dags att flytta den här diskussionen till avdelningen april-skämt?

2007-10-19 17:54:50


Hampus Lybeck     



Större fåglar kammar man igenom utan burk, då allmänt tillgänglig detaljhandel sällan för så stora burkar (även om tolvliters sylthink säkert skulle funka). De undersöks istället helmanuellt. Jag tror Daniel har bilder på när jag bär hand på en lagom nöjd knölsvan i labbet på Ottenby =).

2007-10-19 19:48:16


Pär Lydmark     



En knölsvan i en tolvliters sylthink... det hade min själ varit en syn för ögat :)

Men tack för svaret, då var det moment 22-problemet ur världen. Nu dök dock två andra frågor upp i mitt nyfikna huvud (en seriös och en mindre seriös):

1. Vad är det för kam man använder? Kan man kamma fjädrar med en vanlig kam? Det är ju ändå en viss skillnad på en fjäder och ett hårstrå.

2. Hampus skriver: "Större fåglar kammar man igenom utan burk", och det har jag full förståelse för. Det är ju alldeles hopplöst att försöka kamma något med en burk. Det jag inte förstår är hur ni lyckas kamma de mindre fåglarna med en burk. Är det någon slags specialburk ni använder?

En art ni för övrigt borde sikta in er på är sothöna. Kör ni bara eran gängse procedur för större fåglar på den kan vi snabbare än folk anar ha det första fyndet av kamsothöna godkänt i Sverige.

2007-10-19 21:18:07


Hampus Lybeck     



Sylthinken tänkte jag mera skulle passa till fasaner. Svanar har förmodligen för tät fjäderdräkt för att det ska vara nån idé att stoppa dem i burk.

1.Jag skrev "kammar" men menar snarare letar. Man drar genom fjäderdräkten "mothårs" för att blotta huden och eventuella löss. Pincett är bra att fösa runt fjädrarna med eftersom man ändå behöver den sen när man hittar en lus och
ska plocka upp den.

2. Ja det är en väldigt långsmal burk med luskammar fastlimmade på insidan som fågeln måste åla igenom. In i burken blåses även varmluft för att bli av med eventuella rester av volatila vätskor. Innan fågeln stoppas in underrättar vi alltid målsman och kommer den ut inom 30 sekunder får den ett klistermärke och en tarvlig guldmedalj i polyvinylklorid.

Och kamsothöns har så förbenat med brylkräm till den där knäppa frisyren, så de fastnar direkt och kan inte ta sig loss för egen maskin utan man måste hjälpa dem att balsamera det hela till hanterlighet.


För övrigt har vi (även jag) nu nästan helt kommit ifrån det ursprungliga, seriösa ämnet.

2007-10-20 06:09:01


Daniel Gustafsson     



Nå, jag glömde den delen om att jag också kolar på huvudet manuellt, men det tycks ju Hampus ha klarat av fin-fint.

Vad gäller din andra observation kan jag nämna att av ca. 1200 undersökt fåglar har det bara skett fem gånger att fågels uppebart farit illa av det, och samtliga gånger har detta varit resultat av oförsiktighet och/eller oerfarenhet snarare än av metoden som sådan.

2007-10-20 08:07:59


Hampus Lybeck     



För intresserade finns här en bild på en enkelbeckasin under behandling. Burkarna placerades som synes vid ett öppet fönster för att minimera otrevliga ångor i fågelns inandningsluft.

http://www.surfbirds.com/blog/uploads/o/oskila/5500.jpg

2007-10-20 11:49:56

 
Daniel Gustafsson     



Tänkte reaktualisera detta trots de poster som avviker från ämnet ovan. Är i London tills på fredag, men tänkte sedan i mån av väder försöka fånga fågel igen. Matning kommer ske vid Torslandaviken under februari på mer än ett ställe, varvid fångst kommer ske först efter att det visat sig vara lönt att fortsätta mata. Om någon är intresserad av att hjälp till är det bara att säga till.

Intresse finns också för att försöka fånga arter som normalt inte är så vanliga vid Torslandaviken, t.ex. tofs- och svartmen, trädkrypare, och så vidare. Har du en fågelmatning där sådana arter uppehåller sig, och du kan tänka dig att låta mig sätta nät där för att samla in löss, kan du höra av dig till daniel.gustafsson@zool.gu.se

2009-02-09 14:44:14



Svara på
detta inlägg