FORUM 
» Senaste inläggen
» Översikt

» Föreningsfrågor (84)
» Kustobsar (80)
» Svalan (76)
» Lokaler (179)
» Utrustning (71)
» Atlasinventeringen (38)
» Fågelskydd (55)
» Torslandaviken (25)
» Rapportering/RRK (49)
» Fältbestämning (189)
» Observationer (291)
» Foto (49)
» Kustfoto (51)
» Upplevelser i fält (78)
» Köp & Sälj (349)
» Samåkning (34)
» Övrigt (631)

     LOGGA IN 
ANVÄNDARNAMN

LÖSENORD

     Upplevelser i fält 


Direkt till
senaste svaret


Visa fler trådar
under Upplevelser i fält


Till
översikten
Wim Wenders såg jag aldrig

Christer Fält     



Norra Guldheden, den 6 januari klockan 03.00.

Vargtimmen. Snöyra i gatlyktornas ljussken. Eller som min tvåårige son Vilgot säger ”titta en massa glitter”. Nu sover han fridfullt medan jag står och glor ut mot natten. Nedanför vår balkong står ett litet träd. Plötsligt skakar ängeln Damiel sin ulster och ur rockärmen virvlar en flock trastar ned i trädet. Bullret från nattrafiken tystnar medan rödvingetrastarna skälver mot de svarta grenarna. Och sedan är de borta.

Varför denna pompösa spettekaka av naturlyrik? Tja, ibland behöver män i min ålder påminnas om tillvarons magiska och poetiska kraft…

/Christer


2010-01-06 18:25:02


Silke Klick     



Ja det var verkligen poetiskt,
även för en medelålders tant...

/Silke
(och Bruno Ganz)

2010-01-07 13:18:53

 
Olof Armini     



Just så Christer!
När jag balanserar över fyra barnbarn utspridda på madrasser på golvet och försiktigt öppnar balkongdörren.
Barfota tassar jag ut i decimeterdjup snö för att lyssna till storhertigens aria inför en annalkande vår.
Too much!
Hälsningar
Olof

2010-01-07 19:55:17



Svara på
detta inlägg