FORUM 
» Senaste inläggen
» Översikt

» Föreningsfrågor (84)
» Kustobsar (80)
» Svalan (76)
» Lokaler (179)
» Utrustning (71)
» Atlasinventeringen (38)
» Fågelskydd (55)
» Torslandaviken (25)
» Rapportering/RRK (49)
» Fältbestämning (189)
» Observationer (291)
» Foto (49)
» Kustfoto (51)
» Upplevelser i fält (78)
» Köp & Sälj (349)
» Samåkning (34)
» Övrigt (631)

     LOGGA IN 
ANVÄNDARNAMN

LÖSENORD

     Observationer 


Direkt till
senaste svaret


Visa fler trådar
under Observationer


Till
översikten
Var är Törnskatorna?

jan ohlin     



Har lagt märke till att det är onormalt lite Törnskator. Vi brukar se dem vid Ragnildsholmen + några lokaler uppe i Bohuslän - Vi har kollat av lokalerna noga nu - Men inga Törnskator överhuvudtaget. Pratade med M Alexandersson och B Dellming om det ute på Hönö och det verkar som om de instämde. Eftersom de tillhör en av våra absoluta favoriter så måste man ju ställa frågan Vad kan det bero på?

Mvh Elvor/Janne Ohlin

2007-07-02 19:47:25


Göran Karlsson     



Man kan ofta få en känsla av att en art minskat för att man inte hittar dem på de lokaler man tidigare sett dem. Detta behöver dock inte betyda att arten ifråga verkligen är fåtaligare än tidigare år. Dels byter en art som törnskatan lokal så fort den inte är vad man skulle kunna kalla för arten optimal och dels så kan den vara lätt att förbise. Jag gick själv och funderade på varför jag inte sett några törnskator i vår i ett vad jag tyckte optimalt revir. Så idag upptäcker jag två fåglar med nyss utflugna ungar i just det reviret där jag letat efter dem tidigare i vår.
Så innan man ställer frågan om vad nedgången av populationen av en art beror på måste man ha betydligt bättre underlag än att man saknar arten på "några lokaler" eller att man pratat med några "och det verkar som om de instämde".

2007-07-02 21:27:06


jan ohlin     



(Så innan man ställer frågan om vad nedgången av populationen av en art beror på måste man ha betydligt bättre underlag än att man saknar arten på "några lokaler")

Det var väl mer än spontan fråga till "skådare" jag lade fram här - dvs upplever fler skådare samma sak eller???

Annars är det väl bara att summera statistiken vid årets slut för att till 100proc kunna se det. men jag vet att för bara några veckor sedan på Svalan så låg faktiskt Törnskatan på kraftigt minus i rapporten.

mvh Janne O

2007-07-02 22:16:04


Jörgen Grahn     



Jag tror G.K. menade att om man ställer frågan "vad beror
minskningen på?" som ni gjorde så bör man göra klart att
det inte finns en bevisad minskning. Jag måste nog hålla med
om det, även om det är en aning petigt.

Jag har sett törnskata (med litet "T") på bara två lokaler i år
så, ja, det känns ovanligt tomt. Det skulle kunna bero på
att jag har varit på fel plats vid fel tidpunkt. Väldigt svårt att
säga.

Jag skulle f.ö. inte lita på statistik från Svalan som bevis hit
eller dit -- det är för slumpmässigt om folk rapporterar
"halvvanliga" arter, och det kan variera mellan åren. Det är
fortfarande ett ungt system, och det skulle inte förvåna mej
om det går trender i rapporterandet (uppfräschningen härom
året förändrade säkert folks vanor, till exempel).

2007-07-03 00:14:10


jan ohlin     



Ja visst ja! litet "t" skulle det ju vara. Kan bara tillägga att Martin Alexandersson som ändå är en mycket aktiv skådare också nämnde att det var likadant uppe i Gästrikland där han bor.

Mvh Janne Ohlin

2007-07-03 05:48:32


Kerstin Magneson     



Jag har noterat häckande törnskata i samma område, där de varit i flera år. Både honan och hanen flyger nu med mat till boet.
(Häckar ca. 20m. från göktytan, som nu är utflugen).
Ljungskiletrakten
Jag har inte funderat på om det är färre törnskator i år, eftersom jag bara tacksamt noterat att de återvänt till samma område i flera år nu.
mvh Kerstin Magneson


2007-07-03 06:22:00


Stina Thelander     



Har kollat i "Övervakning av fåglarnas populationsutveckling Årsrapport för 2005" och där går törnskatan stadigt neråt från 1975.
Svartvita flugsnapparens kurva går däremot i den rapporten inte nedåt, vilket några av oss tyckt oss märka i våra och andra trakter.
Ska bli spännande att se resultatet av vår Atlas-inventering.


2007-07-03 06:34:47


Göran Karlsson     



Appropå att som det hävdas i inledningsinlägget att törnskator inte observerats på Raghildsholmen i år så talade jag just med en person som sett törnskator just där i vår!

2007-07-03 20:45:02


jan ohlin     



Det var ju bra! Det skall faktist som Stina skrev bli väldigt intressant att ta del av Atlasinventeringen, det är särskilt 2 arter jag tycker skall bli spännande och följa den ena är som sagt var törnskatan och den andra är tornfalken.

2007-07-04 18:37:02


Benny Ahlnér     



Här nere i Halland har vi också ibland pratat om att törnskatan minskar och det finns säkert belägg för detta. Men jag har de senaste åren sett en hel del törnskator på diverse kalhyggen. Hyggena nu för tiden har ju nästan alltid några torrakor och stubbar i olika höjder kvar och det verkar vara bra ställen för törnskator att hålla till på. Även de senaste stormarna har ju skapat sådana här miljöer precis överallt med mer rakor och höga stubbar som markägarna sparat. I atlasinventeringarna i södra Halland har vi hittar de flesta paren just på dessa ställen. Kanske är det så att törnskatorna hittar nya områden de dras till som människan skapat och att vi inte lärt oss att kolla av dessa så bra ännu. Även gulsparven som är lik törnskatan i siluetten sitter på dessa hyggen, så gör även trädpiplärkan.

2007-07-04 20:23:45


jan ohlin     



Det var intressant Benny, jag hittade en artikel om kråkor och törnskator i Sveriges Natur (naturskyddsföreningens medlemstidning)

http://www.snf.se/sveriges-natur/artikel.cfm?CFID=7916923&CFT...

Ur nr 2004-4
Flertalet fågelarter i jordbrukslandskapet har minskat i alarmerande takt under de senaste årtiondena. Staffan Roos vid Lantbruksuniversitetet visar i en avhandling att kråkfåglarnas kraftiga ökning under samma tid kan vara en orsak till att bland andra törnskatan minskar kraftigt. Kråkor och skator plundrar ofta fågelbon. Törnskatorna undviker också helst att bygga bo i närheten av skator. Där arterna ändå lever nära varandra får törnskatan räkna med att få sitt bo plundrat.
När kråkfåglarna väl fått smak på ägg och ungar lägger de om matvanorna och går plundrande från bo till bo. Varför kråkfåglarna ökar så kraftigt är inte känt, varmare vintrar kan vara en orsak.


Publicerad: 2004-09-20


2007-07-04 21:10:32


Jörgen Grahn     



Intressant citat; tack.

Om det är sant eller inte kan jag inte avgöra, men:

Jag är lite skeptisk till forskning som kommer från SLU
när den pekar bort från den katastrofala försämringen
av jordbrukslandskapet. Särskilt när den drar upp
det urgamla argumentet "det är skadedjurens fel".

Det är den sortens forskningsresultat som "Naturbruk"
i SR P1 brukade paradera med, som del i vad jag upplevde
som ett långsiktigt, organiserat angrepp på naturvården från
jord- och skogsbruket.

Sören Svensson, kom tillbaka!

2007-07-05 01:04:45


Jörgen Grahn     



Jag vill också notera att vi pratar om två olika saker:

1) Törnskatans minskning på längre sikt. Den skulle jag tro är
väl dokumenterad och accepterad.

2) Huruvida det skett en drastisk minskning från 2006 eller inte
(t ex pga katastrof i övervintringsområdena). Några av oss
tycker oss se ett sånt fenomen.

2007-07-05 01:08:54


Göran Karlsson     



Får jag föreslå att intresserade av törnskatans beståndsutveckling tittar i Svensk fågelatlas. Enligt Svensk häckfågeltaxering har törnskatebeståndet minskat med 2/3 bara mellan 1975 och 1995. Detta är en trend i hela Västeuropa. Det förklaras med biotopförändringar. Man har nämligen visat att i de områden man utfört biotopförbättrande åtgärder har törnskatan ökat. Därmed tror jag nog att kråkfåglarnsa skuld kan avskrivas.
Om man däremot kan tala om betydande variationer mellan olika år behöver man omfattande inventeringsunderlag för att uttala sig. Vad man iallafall kan säga är ju att förra året måste varit ett kanonår vad beträffar häckningsresultatet för törnskator, soligt och varmt hela juli.

2007-07-05 19:11:45


Uno Unger     



Jag har noterat att en person på denna tråd rapporterat törnskata med häckningsindicium 20 de senaste dagarna, vilket betyder "bofynd där ägg eller ungar setts". Om jag förstår det hela rätt avses det i stället "ungar som nyss lämnat boet", vilket motsvarar häckningsindicium 13. I den pågående atlasinventeringen är detta en inte alltför ovanlig felrapportering.

2007-07-05 19:42:12


Göran Karlsson     



Helt rätt Uno, jag skall tänka på det nästa gång.

2007-07-05 20:23:10


Håkan Thorstensson     



Uno,
vad grundar du det generaliserande antagandet om felrapporterat kriterium på?

2007-07-06 10:31:33


Uno Unger     



Håkan!

Jag har varit datorlös 10 dagar, därav det sena svaret.

Vid några stickprov där rapportörer angett enbart eller en ovanligt hög frekvens av kriterie 20, så har det visat sig att Svalans förkortade aktivitet "bo, ägg/ungar", som enbart skall motsvara kriterie 20, har misstolkats och använts även när det rört sig om ungfåglar som nyss lämnat boet. Man har förmodligen tolkat Svalans aktivitet som "bo, ägg eller ungar". Göran som svarade ovan kanske kan förklara hur det blev fel för honom.

2007-07-17 14:45:24


Göran Karlsson     



Just som du skriver Uno betyder "slash" alternativt. Kriterie 20 innebär därför att man observerat bo, ägg alternativt ungar. Det står inget om att ungarna skall befinna sig i boet och naturligtvis borde det stått "boungar" istället. Vid en hastig anblick på kriterierna, där 20 står överst är det därför naturligt att ange detta kriterie om man observerat ungar. Tar man sig tid står det dock länger ner på kriterie 13 "nyligen flygga" men i hastigheten är det lätt att missa. Ett påpekande till svalanadministratörerna för att undvika misstaget vore nog på sin plats.

2007-07-17 15:20:22


Håkan Thorstensson     



Ok, då har jag det klart för mig. Trodde det där att ungarna skall befinna sig i boet var allom bekant, det var därför jag ifrågasatte påståendet. Men du, Uno, måste ha varit skönt att slippa datorn så länge ;-)

2007-07-17 16:20:44


Markus Lagerqvist     



Hej,

"Bo, ägg/ungar" bör väl utläsas "bo & (ägg V ungar)"
INTE "(bo & ägg) V ungar".

Men håller med om att det är lätt att misstolka om man inte läser alla kiterierna...

2007-07-17 16:56:51


Joakim Lindblom     



Hej!

Har atlasinventerat ganska mycket i södra Halland de senaste två åren och har sällan använt kriterie 20 (ägg eller ungar sedda i bo). Oftare har jag använt kriterie 19 (ungar hörda i bo) vilket jag tolkat som bo med ungar som hörs men inte syns, och då ofta kombinerat med kriterie 16 (gammal fågel med föda åt ungar) i bo/holk. Så har jag tolkat kriterierna. Men igår fick jag faktiskt tillfälle att rapportera gärdsmyg med kriterie 20 då det satt tre tiggande ungar med näbbarna synliga i öppningen och inväntade de två adulta som kom med mat.

Annars är det som Uno skriver mycket vanligt med kriterie 13 (nyligen flygga ungar eller dunungar) och då ofta kombinerat med adulta som har mat till ungarna.

För den som vill läsa mer om häckningskriterierna finns det bl.a. framtaget en manual som vi i södra Halland utgår från. Den finns på HallOF´s hemsida på
http://www.hallof.se/atlasinvent/kriterier.htm
Jag tror att den i sin tur hämtats från SkOF´s hemsida och deras atlasinventering.

För att återknyta till törnskatorna finns det ganska gott om dem här nere i Halland om man besöker ledningsgator eller liknande lokaler med låg vegetation. Benny Ahlnér har skrivit om detta ovan. Tyvärr är det få som skådar innanför kusten här nere och speciellt efter midsommar. Bara under de senaste dagarna har jag i olika atlasrutor haft adulta par som matat just nyligen flygga ungar.
Om fler skådare rört sig innanför kusten tror jag att vi haft en bättre täckning i våra atlasrutor och då med höga kriterier då törnskatan och dess ungar är ganska lätta att upptäcka. //Jocke

2007-07-19 02:26:42


Stina Thelander     



Och samma Atlas-kriterier finns även på GOF:s ordinarie hemsida, som ju har gemensamt Forum med Kustobsar. Gå in på http://www.gof.nu/f-skydd/f-skydd.asp och gå vidare till Atlasprojektet.

2007-07-19 06:57:14


Magnus Lundström     



Jag var nere på Ravlunda skjutfält härom veckan och skådade och där var det fullt med törnskator. Riktigt svårt att hålla isär alla familjer, det tätaste beståndet jag sett nånsin och då besökte jag bara en del av fältet. Detta bekräftar även en del som nämts i tidigare inlägg att törnskatelokalerna kanske skall besökas i juli då familjerna är mycket aktiva medan dom är mer dolda i juni. Vi stötte exempelvis bara på en skådare under hela besöket på Ravlunda. Jag kan tänka mig att skådaraktiviteten är helt annorlunda i juni.

2007-08-06 11:28:15


Jonas Grahn     



För att återknyta till starten på den här diskussionen, törnskatans minskning och vad den beror på... svaret är (1) att glest buskbelädda betesmarker växer igen, eller motsatsen (röjs upp för mycket); (2) att jordbrukslandskapet växer igen, eller motsatsen; (3) förändringarna i jordbruket som gör att skatorna ökar.

Att kråkfåglarna käkar upp törnskatorna och är själva orsaken ska förståss inte tas som att det inte är andra förändringar som är själva grundproblemet.

Jag håller annars med flera här att om man är ute i juli så ser man många törnskatekullar, förvånandsvärt många för en så minskande art.

2007-08-06 22:25:49


Magnus Lundström     



Eftersom törnskatan övervintrar i östra och södra Afrika bör man nog inte underskatta populationspåverkan under övervintringen med krig, torka och annat elände framförallt i östra Afrika. Flera tropikflyttare visar vikande populationstrender bla troligen beroende på Saharas utbredning och minskning av dess randskog samt exploatering av övervintringsområden (ex. för vadare som brushane samt svalor, flugsnappare, sångare etc) Jag har för mig att det finns en artikel i Vår fågelvärld (SOF) som tar upp detta. (2006 el. 2007).

2007-08-07 23:48:19

 
jan ohlin     



På vår semester i år bar det iväg på en mkt givande 3 veckors "hårdskådning" på Öland. En dag åkte vi ut till ett ställe som heter Penåsa, Och till vår stora glädje kunde vi konstatera att det fullkomligt "kryllade" av törnskator i förhållande till vad vi är vana vid hemifrån.

Många häckande par kunde konstateras och som extra krydda ett ängshökspar som kunde ses på alvaret utanför genom tuben.

För övrigt så var det flera stycken häckande par också vid norra lundens (norra del vid staketet) där vi för övrigt äntligen fick se en höksångare för första gången.

För att bekräfta tidigare påpekande: att man kanske skall kolla efter törnskatorna lite mer i Juli.

2007-08-31 06:51:30



Svara på
detta inlägg